Klara, författare på Dahlén Juristbyrå

MFoF ger kunskapsstöd angående surrogatarrangemang

På uppdrag av regeringen har MFoF fått i uppdrag att ta fram och sprida ett kunskapsstöd som ger vägledning till de myndigheter som kan komma att hantera frågor som rör surrogatarrangemang i utlandet. Nu har kunskapsstödet tagits fram och är redovisat till regeringen.

Det här kunskapsstödet riktar sig främst till nedanstående myndigheter och domstolar som kommer i kontakt med frågor som rör surrogatarrangemang i utlandet.

I kunskapsstödet beskrivs handläggnings-, beslutsprocesser och gällande rätt i förhållande till:

Faderskap: Socialnämnd, domstol, svenska utlandsmyndigheter, Rättsmedicinalverket och Skatteverket
Moderskap: Domstol
Vårdnadshavare: Skatteverket, socialnämnd och domstol
Adoption: Socialnämnd och domstol
Medborgarskap: Migrationsverket och Skatteverket
Namn: Skatteverket
Pass och samordningsnummer: Skatteverket och svenska utlandsmyndigheter
Uppehållstillstånd: Migrationsverket
Hälso- och sjukvård samt insatser: Landstinget (Region)
Socialförsäkringsförmån: Försäkringskassan

Hitta mer information här på mfof.se

4 februari, 2020 | Klara | Faderskapsmål, Jurist, Juristbyrå, Politik, Surrogatarrangemang

Juridiken kring surrogatmödraskap i Ukraina

Ida Johanssons, 36, gamla cancerdiagnos hindrade henne och maken Alexander, 36, att nå adoptionskraven.

Till slut bestämde de sig för att skaffa barn genom en surrogatmamma i Ukraina.

– Vi hade en dröm och detta var till sist vårt enda alternativ, säger Ida Johansson.

Ida Johansson var 25 år gammal och hade precis fått barn när hon fick diagnosen livmodershalscancer. Hennes livmoder opererades bort.

– Vi ville självklart ha fler barn. Enveten som jag är så började jag kolla på andra alternativ.

Paret kontaktade agenturen Nordic surrogacy som mot betalning arrangerade ett surrogatmoderskap på en klinik i Kiev, Ukraina. Kraven som kliniken ställde var att Ida och Alexander Johansson var gifta och att det fanns medicinska skäl till att de inte kunde få barn.

Fyra månader senare efter att Ida Johansson gjort en IVF-behandling och hennes ägg hade plockats ut fick paret en surrogatmamma, som kliniken själv valt ut.

Den 29 augusti förra året föddes Jack, de nyblivna föräldrarna var redan då i Ukraina.

– Jag fick ett armband som alla mödrar i Sverige får och blev inlagd i tre dagar.

Surrogatmamman var på en annan avdelning. Enligt klinikens policy får inte surrogatmamman och det nyförlösta barnet träffas.

Enligt lagstiftningen i Ukraina är Ida och Alexander Johansson Jacks juridiska föräldrar. Men i Sverige är den födande kvinnan barnets juridiska mamma.

I Ukraina tilldelas inget medborgarskap förrän ett dna-test bekräftar faderskapet och beslutas av svensk tingsrätt.

– Vi var kvar i Ukraina i sju veckor, under den tiden var Jack statslös. Vi känner par som har fått vänta mycket längre.

I Sverige folkbokfördes Jack som sedan fick ett personnummer. Därefter kunde Alexander Johansson ansöka om ensam vårdnad och fick det i november.

– I väntan på beslutet kunde vi inte ansöka om föräldrapenning och få barnbidrag.

Ida Johansson är fortfarande inte Jacks juridiska mamma, men processen för närstående adoption pågår.

Läs hela artikeln här på DN.se

9 januari, 2020 | Klara | Födelsebevis, Föräldraskap, Jurist, Juristbyrå, Medborgarskap, Politik, Surrogat, Surrogatprocess

Skatteverkets expert om surrogatbarnen

Det räcker inte att barnen är svenska medborgare. Deras identitet måste också vara säkert fastställd – och för det krävs födelsebevis.

Det säger Sandra Thörn, rättslig specialist på Skatteverket.

– Jag har stor förståelse för att det kan bli svårt för föräldrarna, men vi måste fokusera på barnen.

För barn som blir till genom surrogatmödraskap utomlands gäller samma bestämmelser som för andra som kommer till världen utanför Sveriges gränser.

– Om barnet är svenskt kan ambassaden utfärda ett pass. För det behövs ett samordningsnummer som man får av oss, säger Sandra Thörn, rättslig specialist på Skatteverket.

Men innan detta sker måste Skatteverket veta att barnets identitet är helt fastställd. För det krävs i normalfallet ett födelsebevis.

– Det får inte finnas någon osäkerhet om var och när barnet är fött. Om det inte finns ett födelsebevis saknas ofta dessa uppgifter.

Läs mer här på Aftonbladet.se

5 januari, 2020 | Klara | Födelsebevis, Jurist, Medborgarskap, Surrogat

Föräldrar får oroa sig för juridiken

Bristen på lagstiftning som reglerar surrogatmödraskap i Sverige gör att par som bildar familj med hjälp av metoden utomlands kommer hem till en juridisk röra av otydliga regler och ovisshet inför framtiden. På onsdagen presenteras utredningen om ofrivillig barnlöshet som bland annat ska se över behovet av att instifta enhetliga riktlinjer för hur man hanterar barn födda av surrogatmödrar.

Brist på enhetliga regler för hur man handlägger ärenden som rör svenska barn födda av surrogatmammor utomlands gör att familjerna möts av ett juridiskt kaos när de kommer hem. De nyfödda kan stå utan vårdnadshavare i månader och föräldrar utan rätt till föräldrapenning.

Fredrik Eng, ordförande för organisationen surrogat.nu som bistår med hjälp och råd åt par som får barn via surrogat, säger:

– Bristen på lagstiftning i den här frågan gör att man är i utkanten av saker och tings tillstånd. Föräldrar är inte oroliga för sånt som föräldrar vanligen oroar sig för, hur man kokar välling eller om man kan byta blöjor, utan för det juridiska. Man är helt utlämnad, säger han.

Läs mer här på SVT.se

3 januari, 2020 | Klara | Familjerätt, Jurist, Surrogatmödraskap

Juridiska svårigheter för surrogatbarn

Vid årsskiftet ändras lagstiftningen för assisterad befruktning – men förändringen kommer inte att gynna surrogatföräldrarna. Att underlätta för surrogatföräldraskap har aldrig varit meningen, enligt Linnéa Brossner på Justitiedepartementet.

Ändå närs ett hopp om att ökningen av surrogatbarn kan driva på en lagändring.

Linnéa Brossner, kansliråd på Justitiedepartementet, bekräftar bilden av att antalet barn som adopteras internationellt minskar och att det blivit vanligare att få barn genom surrogatarrangemang i utlandet, även om det inte finns några studier som ger en exakt bild av situationen.

Men det finns juridiska svårigheter för de svenskar som väljer att ordna surrogatbarn från utlandet.

Att kvinnan i förhållandet ska förklaras som mor till surrogatbarnet är uteslutet. Detta eftersom svensk lag följer den så kallade mater- est principen som innebär att enbart den kvinna som bär och föder barnet ses som dess mor. Istället får kvinnan ansöka om att få bli adoptivförälder i en så kallad närståendeadoption, som måste godkännas av den konstaterade fadern.

Om de nya föräldrarna hamnar i konflikt och pappan sätter sig på tvären innan närståendeadoptionen är utförd, kan detta innebära stora problem för mamman. Det kan till och med bli så att mamman inte får någon rätt till surrogatbarnet, även om det är hennes egna ägg som använts.

Inte heller spelar några utländska intyg eller domar från landet där surrogatföräldraskapet är utfört någon roll när barnet kommit till Sverige. Svenska myndigheter godkänner dem vanligtvis inte.

Läs hela artikeln här på Svd.se

3 januari, 2020 | Klara | Familjerätt, Födelsebevis, Föräldraskap, Högsta Domstolen, Jurist, Juristbyrå, Politik, Surrogat

Juridiken i Annelis surrogatresa

Anneli och Navid har fått sitt första barn Cleo, genom surrogati. Nu berättar Anneli om deras resa.

Idag fick Navid mailet av Nacka tingsrätt att han får ensam vårdnad för Cleo.

Det tog alltså 5 månader & 3 dagar från födsel. Exakt 17 veckor efter domen om faderskap.

Tror det måste vara något slags rekord i långsamhet. Att nacka tingsrätt inte prioriterar ärenden som rör spädbarn mer än såhär är faktiskt skandalöst och rätt tragiskt.

Men nu är den i alla fall äntligen här och vi kan börja sikta in oss på min närståendeadoption.

Vi har av flera anledningar nu i och med denna dom valt att avsluta samarbetet med Napoleon och till hjälp med adoptionen får vi istället Emma som arbetade med vår juridik i början på Napoleon men som nu arbetar på vår agentur, Tammuz. Kan rekommendera alla som ska göra en surrogatprocess att använda sig av Emma. Hon har varit vår klippa och helt fantastisk, varför vi nu vänder oss till henne igen. Man behöver förresten inte gå via Tammuz för att få hjälp av henne för juridiken, utan man kan gå via annan agentur och ändå få hjälp. Så vet ni! Hon är grym, och verkligen (!) någon man vill ha med sig ut i strid mot myndigheter.

I alla fall, det ska bli lite spännande med min adoption. Jag ser så mycket fram emot att bli vårdnadshavare. Att veta att Cleo även på papper här i Sverige räknas som min dotter. Sen kan jag väl tycka att det är lite märkligt att jag måste adoptera mitt biologiska/genetiska barn, men ja, nu ser det ut så och då är det bara att acceptera.

Något har jag lärt mig av svenska myndigheter och det är att de är paragrafryttare. JISSES vad de inte kan göra något för att underlätta utan att först snurra det femton varv genom varje lagbok. Cleo är svensk, hon har en svensk pappa som är vårdnadshavare och en svensk, genetisk, mamma som är gift med hennes vårdnadshavare. Hon är folkbokförd i Sverige. Hon har ett personnummer. Hon har inte bott utomlands, hon är född utomlands. Hon har inte haft någon som vårdat/tagit hand om henne som inte är svensk. Hon har varit i vår vård sen 12 mars, bara någon timme efter att hon föddes. Hos mig och Navid.

ÄNDÅ ska alla myndigheter sätta sig på tvären. Vi börjar bli trötta och rätt slitna. Det här med att bli förälder för första gången, utanför sitt hemland, är påfrestning nog. Vi behöver inte paragrafryttare. Vi behöver någon som med varm hand tar hand om oss, välkomnar oss till Sverige. Välkomnar vår dotter in i sitt hemland. Någon som betalar ut föräldrapenning, som de svenska medborgare vi är. Som vi har rätt till. Som Cleo har rätt till.

Och tingsrätten – vart ska man ens börja. Hur kan de efter sex veckor inte ha kommit fram till om Navid ska ha ensam vårdnad eller inte? Tycker de att surrogatmamman ska ha kvar sin vårdnad? Hon, som inte ens vill ha barnet? Hon, som aldrig vårdat barnet sen förlossningen? Som inte ens är i samma land som barnet, utan tusentals mil bort?

Nej, jag kommer nog aldrig att förstå. Men frustrerande, det är bara förnamnet.

Sverige måste vakna snart. Surrogatbarn blev förra året fler än adoptivbarn i Sverige. Ändå finns det regelverk och rutiner för adoptivföräldrar men verkligen NOLL för oss. Vi får leva på en lön, hanka oss fram, ha jurister som hjälper oss, ringa tingsrätter och X antal svenska myndigheter, fram och tillbaka. Sverige! Vakna!

Läs mer här på surrogatresan.wordpress.com

21 december, 2019 | Klara | Familjerätt, Föräldraskap, Jurist, Juristbyrå, Surrogatmödraskap, Surrogatprocess

RFSL om juridiken kring surrogat

En surrogatgraviditet – även kallat surrogatmödraskap eller värdmödraskap – innebär att en person genomgår en graviditet och föder ett barn åt någon annan/några andra.

Personen som bär barnet brukar kallas för surrogatmoder eller surrogatvärd. Tanken med en surrogatgraviditet är oftast att surrogatvärden inte ska bli vare sig juridisk eller social förälder till barnet. Det finns i nuläget inga juridiska bestämmelser kring surrogatgraviditeter i Sverige. Det kan ändå på sätt och vis genomföras genom en privat överenskommelse; en person kan insemineras i hemmet, föda barnet och sedan avsäga sig det juridiska föräldraskapet till förmån för någon annan. Juridiska bestämmelser som ser till barnets bästa i en sådan situation finns inte i Sverige.

Efter att barnet är fött finns det ingen möjlighet för personen som burit barnet att kräva att en tilltänkt förälder adopterar barnet och därmed blir juridisk förälder. Rättsskyddet för den som bär barnet är därmed väldigt lågt. Barnet kan alltså riskera att hamna hos en person som inte planerat att ta hand om det, dvs hos surrogatvärden. En situation som i värsta fall skulle kunna resultera i utdragna rättsprocesser för att vårdnaden/föräldraskapet ska kunna fastställas.

Surrogat utomlands, juridik
Det finns inget förbud inom svensk lagstiftning mot att genomföra surrogatöverenskommelser utomlands. Detta gäller både altruistiskt och kommersiellt surrogat. Det finns dock ingen reglering om hur ni gör, därför kan det vara svårt att få till det på ett rättssäkert sätt.

Den svenska lagstiftningen
I Sverige blir en person som fött ett barn alltid barnets juridiska förälder. Det är i och med detta som krocken med andra länders lagstiftning blir uppenbar eftersom en surrogatgraviditet inte syftar till att surrogatvärden ska bli juridisk förälder till barnet. Detta innebär att ni inför en surrogatöverenskommelse utomlands bör vara pålästa både om den svenska lagstiftningen samt om den lagstiftning som gäller kring familjejuridik i det land där surrogatöverenskommelsen kommer att genomföras. Detta för att ha koll på vilka eventuella situationer som kommer att uppstå.

Att barnet behöver närståendeadopteras av en av föräldrarna för att båda de tilltänkta föräldrarna ska bli juridiska föräldrar är till exempel ett scenario som är väldigt vanligt. Detta även om barnet aldrig har varit juridiskt bunden till surrogatvärden i det land där barnet föddes. Innan barnet har närståendeadopterats finns det alltid en rättsosäkerhet för alla inblandade, både för surrogatvärden, barnet och föräldrarna.

Läs hela artikeln på RFSL.se

7 december, 2019 | Klara | Föräldraskap, Jurist, Juristbyrå, Politik, Surrogat, Surrogatmödraskap

Högsta domstolen erkänner rättslig förälder

Genom beslut den 13 juni 2019, mål Ö 3462-18, har Högsta domstolen erkänt en amerikansk dom som innebär att en svensk kvinna E anses vara rättslig förälder till ett barn som fötts genom ett surrogatarrangemang. Författaren bedömer dock inte att HD:s beslut innebär att det finns någon generell rätt att få surrogatarrangemang erkända.

I målet bestod arrangemanget i att kvinnans dåvarande svenske sambos J spermier använts för att befrukta ett ägg som därefter fördes in i livmodern på en kvinna C, med amerikanskt medborgarskap. Genom arrangemanget föddes en pojke A i augusti 2015 i USA.

Efter ansökan av E förklarade Superiour Court of the State of California att E skulle vara rättslig förälder (”legal parent”) till det barn som då ännu inte fötts. Den rättsliga grunden för detta ställningstagande av den amerikanske domstolen var ett avtal som tecknats mellan E och C.

Under 2016 separerade E och J och barnet A kom att bo hos E i Sverige. I dom den 17 oktober 2017 förklarade tingsrätten att J är far till A. Därefter ansökte E om att få adoptera A enligt de svenska reglerna i föräldrabalken. Tingsrätten och därefter hovrätten avslog hennes ansökan eftersom ett bifall enligt svensk rätt skulle medföra att några rättsliga band mellan pojken och hans biologiska far inte längre skulle finnas.

Högsta domstolen (HD) fastslår inledningsvis att utgångspunkten i svensk rätt är att en utländsk dom varken tillerkänns rättskraft eller kan verkställas i Sverige utan uttryckligt lagstöd. Sådant lagstöd finns inte i detta fall. Familjerättsliga förhållanden är emellertid speciella och enligt HD finns det ett visst begränsat utrymme att erkänna så kallade statusdomar, även utan uttryckligt lagstöd.

Svensk rätt bygger på principen mater est, den kvinna som föder ett barn är dess moder. Genom de medicinsk-tekniska framsteg som gjorts att på olika sätt hjälpa ofrivilligt barnlösa har denna traditionella syn enligt HD utmanats. Med hänvisning till prop. 2017/18:155 konstateras att alltfler ofrivilligt barnlösa i Sverige väljer att åka utomlands för att skaffa barn med surrogatmoder och att metoden inte är uttryckligen förbjuden i Sverige, men inte heller erbjuds inom ramen för svensk sjukvård. I samma proposition anförs att surrogat-arrangemang aktualiserar starka etiska aspekter om relationen mellan den födande kvinnan och barnet. Kommersialisering av dessa arrangemang kan därmed liknas vid handel med organ och könsceller och kan enligt propositionen vara svårförenlig med gällande förbud mot sådan handel med kvinnor och barn.

Läs hela artikeln av Jan Melander här på nj.se

7 november, 2019 | Klara | Föräldraskap, Högsta Domstolen, Jurist, Juristbyrå, Politik, Surrogat

Michael Bindefeld om surrogatprocessen

PR- och tv-profilen Michael Bindefeld blev pappa tillsammans med maken Nicklas Sigurdsson den 31 juli 2016, när sonen Simeon föddes – genom en surrogatmamma i USA. I podden BabyzPodcast med Karin Ehn och Carina Rylander berättar han nu öppet om den känslosamma resan.

Han är övertygad om att för honom och Nicklas var det bästa sättet att bli förälder just genom surrogatmamma. Ett problem för manliga samkönade par är just att det saknas någon som kan bistå med ägg och någon som kan amma. I Sverige är det lagligt för samkönade par att adoptera ett barn – men det finns inga barn att adoptera, då många adoptionsländer vägrar adoptera bort barn till samkönade par.

– Man ger sig inte in i det där om man inte har en stark längtan efter barn. Och vi hade en enorm längtan, säger han i podden.

Festfixaren var hemligt homosexuell fram till det året, när han blev tvungen att gifta sig med pojkvännen Nicklas för att den som inte biologisk var släkt med pojken skulle få adoptera honom.

För den som har råd och vill använda sig av surrogat så finns det samordnare eller agenter som även agerar i Sverige, berättar Michael Bindefeld. De har kontakt med äggdonatorer, surrogatmödrar, kliniker, advokater etc i andra länder. Men paret Bindefeld/Sigurdsson ville sköta alla kontakter själva.

Läs hela artikeln här på Femina.se

Bild tagen från Micael Bindefelds instagran se mer här

13 oktober, 2019 | Klara | Föräldraskap, Jurist, Juristbyrå, Surrogat, Surrogatmödraskap

Regeringen önskar kunskapsstöd om surrogatarrangemang

Uppdrag till Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd om ökad kunskap i frågor som rör surrogatarrangemang i utlandet.

Regeringen ger Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) i uppdrag att ta fram och sprida ett kunskapsstöd som ger vägledning till de myndigheter som kan komma att hantera frågor som rör surrogatarrangemang i utlandet.

I uppdraget ingår också att överväga om det finns behov av särskild information avsedd för myndigheternas kontakter med enskilda.

Uppdraget ska utföras med bistånd av relevanta aktörer, såsom Migrationsverket, Skatteverket och ett urval av socialtjänster.

Uppdraget ska redovisas till regeringen (Justitiedepartementet med kopia till Socialdepartementet) senast den 16 december 2019.

Läs mer här på Regeringen.se och ladda ner uppdragsbeskrivningen

1 oktober, 2019 | Klara | Jurist, Politik

Klara