För många kan den juridiska aspekten av familjelivet vara komplicerad och tidskrävande, dessutom kan det vara svårt att hålla koll på vilka avtal och juridiska dokument man behöver och hur man upprättar dessa.
För att underlätta erbjuder vi på Dahlén Juristbyrå familjerättslig situationsanalys.
Vi på Dahlén Juristbyrå har mångårig erfarenhet av att hjälpa människor och företag i utsatta situationer. Att hjälpa de som behöver hjälp är vårt enda mål. Boka gratis konsultation i dag!
I vissa faser av livet behöver man hjälp för att få ordning på saker och ting. Det kan gälla när man får barn, blir sambo, skall gifta sig eller får problem i företaget. Kontakta oss för gratis konsultation.
Äktenskap och skilsmässa
Arv och testamente
Sambo och samboavtal
Vårdnad, boende & umgänge
Juridik för barn födda genom surrogatmödraskap
Fordringsrätt och avtalsrätt
Förvaltningsrätt och socialrätt
Samägandeavtal, framtidsfullmakt & gåvoavtal
Fullmakten ger någon rätt att företräda dig när du inte själv kan göra det.
Ladda ner framtidsfullmakter med exempel på denna sidan.
Hon var vår trygghet och klippa i alla processer för att få komma hem, och även i de juridiska processer som behövde göras efter hemkomst. Det är inte för intet vi valt att samarbeta med Emma igen för vår andra process- det var helt självklart! Vi rekommenderar varmt Emma!
Anneli & Navid Diehl
Emma har varit ett stort stöd för oss genom hela processen. Hon är kunnig, trygg och är mån om sina klienter. Hon kan surrogatprocessen väldigt väl och vet när man ska ligga på lite extra för att påskynda handläggningen. Emma har underlättat våran resa och vi skulle gärna ha anlitat henne igen.
Johan och Charlotte
Kontakta oss i dag om du har frågor eller funderingar. Vi finns här för dig.
Vi erbjuder alltid en gratis konsultation så du kan ta reda på mera om ditt ärende och hur en jurist kan hjälpa dig. Boka kostnadsfri första konsultation enkelt på vår sida på Facebook!
Vi håller till på Vetegatan 9 vid Skanstull på Södermalm i Stockholm.
Mats Wiking, riksdagsledamot för S
Camilla Waltersson Grönvall, riksdagsledamot för M
Martina Johansson, riksdagsledamot för C
Michael Anefur, riksdagsledamot för KD
Juno Blom, riksdagsledamot för L
Rasmus Ling, riksdagsledamot för MP
Skatteverket rättsliga avdelning
Ann Linde, utrikesminister. Utrikesdepartementet
Jonas Hägerlind chefsjurist, Mfof
Stockholm den 2 april 2020
Idag sitter flera svenska familjer med nyfödda spädbarn strandsatta utomlands. Barnen är födda genom surrogat, men trots att dessa barn är svenska medborgare och har en grundlagsskyddad rätt att resa in i Sverige hindras de från detta genom myndigheters godtyckliga ärendehantering.
En förutsättning för att barnen ska kunna resa hem till Sverige är att ambassaderna på respektive destination där surrogatprocessen genomförs är att Skatteverket ska utfärda samordningsnummer. Samordningsnummer utfärdas först vid den tidpunkt svensk tingsrätt eller den kommunala familjerättsliga avdelningen utrett och fastställt faderskapet för dessa barn. När faderskapet är fastställt ska barnets identitet anses fastställd. Ändå kräver myndigheter födelsebevis med apostille-stämpel för barnen i syfte att ytterligare utreda identiteten. Födelsebevis kan i och för sig lämnas men i Kiev är själva stämpeln mycket svår att få tag i med hänvisning till de nuvarande restriktionerna till följd av Corona-viruset.
I Sverige utfärdas inte födelsebevis alls för barn. Att kräva dessa handlingar för barn födda genom surrogat i syfte att fastställa identiteten är från myndighetens sida ett hindrande och obstruerande beteende. Följden blir att svenska medborgare lämnas i ett mycket utsatt läge utomlands utan möjlighet att resa hem. Detta i en mycket kritisk tid där oro präglar samhället och omvärlden. Flera familjer är åtskilda från äldre syskon till sina barn.
Vi ser hur hårt UD arbetar för att säkerställa att svenska medborgare kan ta sig hem till landet medan dessa nyfödda spädbarn snarare utsätts för en behandling vi nästan vågar kalla diskriminering.
Vi frågar hur det kan komma sig? Den 27 februari 2019 genomfördes ett riksdagsseminarium inom ämnet ” Riksdagsseminarium om rättigheter för barn som fötts genom surrogatarrangemang” där riksdagsledamöterna ovan deltog i den politiska panelen. Intrycket var att samtliga deltagare i den politiska panelen var överens om att rättigheterna för de barn som föds via surrogatmoderskap i utlandet måste stärkas och det måste till en snabbare hantering för dessa barn att komma hem till Sverige.
Vi kan inte vänta längre med att agera.
Vi har en tydlig lagstiftning i Sverige där alla beslut som rör barn ska utgå från barnets bästa. Det är dags att omedelbart sluta lämna vissa barn utanför det sociala skydd Sverige erbjuder. Vi kräver en tydlig reglering och klara riktlinjer gällande dessa barn. Vi kräver att myndigheter efterlever den lagstiftning som finns.
Svar emotses av respektive part och då det är av allmänintresse kommer de att publiceras i relevanta kanaler.
Eduardo Afonso
VD Nordic Surrogacy
Emma Dahlén
VD Dahlén Juristbyrå
Eduardo Afonso är VD för Tammuz Nordic Surrogacy AB och har själv fått tvillingdöttrar genom surrogat och är i dag dedikerad att hjälpa ofrivilligt barnlösa, barn och familjer. Emma Dahlén driver juristbyrån Dahlén Juristbyrå med inriktning på surrogatjuridik.
Framtidsfullmakt är något som efterfrågas allt mer.
Dahlén Juristbyrå har därför en mall att använda för den som vill skriva en enkel och standardiserad framtidsfullmakt.
I fullmakten ges den eller de personer som önskas rätt att företräda dig när du inte längre själv är i stånd att göra det. Fullmakten nedan är generell och innebär inga begränsningar utan ger fullmäktige (den man ställer ut fullmakten till) fullt mandat att både sörja för ekonomiska och sociala förhållanden. Önskar ni specifika omständigheter i fullmakten såsom att ett av områdena begränsas eller att fullmakten även omfattar andra specifika förhållanden så kontakta oss så löser vi det.
Världen står nu inför en utmaning, en som vi inte tidigare upplevt. Vad innebär Coronaviruset för blivande föräldrar som väntar barn via surrogatmödraskap utomlands?
Framförallt påverkas föräldrar av inreseförbud i de olika länderna just nu. Vår erfarenhet är att det är tryggt att ha en agentur bakom sig i lägen som detta. Läget och direktiven ändras snabbt och vi tycker det är en god idé att bland annat söka till facebookgrupper där föräldrar snabbt kan utbyta information och ge varandra råd. I facebookgruppen ”surrogatgemenskap” (som är en sluten grupp för allas integritet) – så finns Emma Dahlén med och ger juridisk vägledning när hon ombeds.
Läs mer om juridiken för barn födda genom surrogatmödraskap
Illustration från https://www.scientificanimations.com och https://commons.wikimedia.org
Rätten för en svensk medborgare att resa in i Sveriges rike är grundlagsskyddad. Ändå ser vi att myndigheter försvårar för barn födda genom surrogat på olika sätt.
En artikel i Expressen handlar om att Skatteverket begär födelsebevis som har apostille-stämpel för barn födda genom surrogat utomlands. För svenska barn utfärdas inte födelsebevis alls. Det är en fråga om att fastställa barnets identitet men här begär man födelsebeviset efter att faderskapet är fastställt och barnens identitet därför redan får anses utredd.
Som jurister arbetar vi med ett relativt outforskat område när det gäller surrogatjuridik. Vi måste alltid ifrågasätta och alltid kräva en anledning till olika myndigheters agerande – framförallt när rutinerna strider för mycket emot de rutiner som tillämpas för svenska medborgare som föds i Sverige. Vi kan inte och kommer aldrig tillåta diskriminering av barn. Barn får inte straffas för sättet de kommit till på. Min prioritet är alltid mina klienter och jag kommer alltid kämpa för att förkorta tiden utomlands så att familjen får resa hem så snart som möjligt.
Mer om juridik vid surrogatmödraskap
I vissa faser av livet behöver man hjälp för att få ordning på saker och ting. Det kan gälla när man får barn, blir sambo, skall gifta sig eller får problem i företaget. Kontakta oss för gratis konsultation.
I faderskapsmål söker vi rättshjälp för barnets räkning. Det innebär att familjen får tillbaka en del av summan som är erlagd för juridiken.
Vi har utökat våra ansökningar avseende rättshjälp på så sätt att vi idag också söker ersättning för kostnaden det inneburit att ta fram relevant bevisning.
Det innebär att vi anser att rättshjälpen ska omfatta den kostnad föräldrarna har haft för att genomföra DNA-analys, som är kostsamt.
Vi har prövat detta i ett mål hittills och då fått rättshjälpen beviljad att omfatta även DNA-analys. Det är något som gläder oss mycket då det är en självklar rättighet som staten är skyldig barnet – att få ett föräldraskap fastställt.
Den 17 december i år meddelade Högsta Domstolen i Sverige ett viktigt beslut där det fastställdes att ett utländskt avgörande om föräldraskap anses gälla även i Sverige.
I svensk rätt finns inte moderskapsfastställelse utan enbart faderskapsfastställelse. Den gamla (och i dagens samhälle förlegade) rättsprincipen ”mater semper certa est” gäller i svensk lagstiftning. Mater semper certa est kan översättas med att modern alltid är känd eller att den som fött ett barn är moder. Idag är det inte alltid fallet. I Sverige har inte ensamstående kvinnor haft juridisk möjlighet att få sitt föräldraskap i
surrogatarrangemang fastställt annat än genom att närståendeadoptera sin makes eller sambos barn. Det har lett till att ensamstående kvinnor varit utestängda från att genomgå en surrogatprocess.
Barn har rätt till åtminstone en legal ställföreträdare och det är i barnets intresse att det juridiska föräldraskapet erkänns. Detta oavsett om en kvinna använd surrogat med donerad sperma och donerade ägg. Högsta Domstolen menar att barnets rättighetsskydd är starkt samt att det vid ett nekande av fastställande av juridiskt föräldraskap skulle strida mot principen om barnets bästa. Det är intressant och glädjande att se att juridiken dynamiskt följer med i den utveckling som sker – det är inte alltid självklart vem som är moder till ett barn och barnets bästa måste alltid sättas i första rummet.
Framöver betyder det att även kvinnor bör kunna genomgå en surrogatprocess och att barnet har rätt att få ett juridiskt erkännande av föräldraskapet.
Sveriges Domstolar bedömer att antalet inkomna mål vid förvaltningsrätten kommer öka de närmaste åren. LVU-mål (Lag om vård av unga) kommer öka från 4.367 mål år 2015 till 5.500 mål år 2022.
LVU-målen har stadigt ökat under 2000-talet och förväntas fortsätta öka under perioden 2019–2022, bland annat på grund av fortsatt hög förekomst av ensamkommande barn. Muntlig förhandling tenderar också att öka i LVU-målen. Vad gäller övriga förtursmål, dvs. LVM-mål och psykiatrimål, har de legat förhållandevist stabilt i inflöde under de senaste åren och förväntas också fortsätta så
under kommande år.
Läs mer om utvecklingen på Sveriges Domstolar
Läs mer om LVU, vård av unga i domstol på Sveriges Domstolar
Emma Dahlén är sedan tidigare godkänd som offentligt biträde i mål som rör LVU och företräder dig som vårdnadshavare. Det är viktigt i en muntlig förhandling rörande barn att alla parter får komma till tals. Som vårdnadshavare är det viktigt att få ta del av utredningen från socialnämnden och att vårdnadshavaren sedan också ges möjlighet att få yttra sig över den.
Läs mer om LVU – Lag om vård av unga och hur vi kan hjälpa dig
Fullständigt surrogatmoderskap sägs ofta vara förbjudet att utföra inom svensk hälso- och sjukvård. Genom rättsutredning undersöks frågan närmare. I utredningen har jag valt att titta på hur lagstiftning och propositioner sett ut tidigare för att kunna göra en tolkning av gällande rätt och hur denna växt fram. Surrogatmödraskap är fortfarande ett kontroversiellt ämne även om det kan konstateras att det skett stora förändringar ganska snabbt inom detta växande område.
Det ska förtydligas att det saknas ett uttalat förbud i svensk lagstiftning. Det kan läsas i Olika vägar till föräldraskap (SOU 2016:11, s. 361) som notering, ”anses det följa av regleringen om assisterad befruktning [främst i 6 och 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.] att det inte är tillåtet att utföra assisterad befruktning inom den svenska hälso- och sjukvården i syfte att genomföra ett surrogatarrangemang”. Det som hänvisas till är främst att det inte var tillåtet för svensk hälso- och sjukvård att assistera en ensamstående kvinna att ta emot ägg från en annan kvinna om inte ägget befruktats med sperma från den mottagande kvinnans egen partner. Jag kommer nedan närmare redogöra för hur detta förändrats fram i och med den senaste lagändringen som trädde i kraft 1 januari 2019 då embryodonation tilläts i Sverige.
Lagstiftarens avståndstagande till surrogatmoderskap (SOU 2016:11, s. 362) uttrycks också genom den lagfästa så kallade ”Mater est-regeln” som anger att den kvinna som föder ett barn ska anses vara barnets mor. Regeln infördes i samband med att äggdonation blev tillåtet i Sverige 2003.
I prop. 2001/02:89 s. 55 där man bland annat hänvisar till lagen (1988:711) om befruktning utanför kroppen och i lagen (1984:1140) om insemination resoneras kring huruvida rättsprincipen om mater semper certa est, dvs ”den som föder ett barn är mor” eller ”modern är alltid känd” ska skrivas in som uttrycklig lagregel i svensk rätt vilket gjordes. Denna regel kommer till uttryck i Föräldrabalken 1 kap 7 §. Lagstiftningarna ovan (1988:711) om befruktning utanför kroppen och i lagen (1984:1140) om insemination är idag ersatta med lagen (2006:351) om genetisk integritet. Sedan lagen om genetisk integritet infördes har flera viktiga ändringar kommit att leda till att lagtexten reformerats för att passa ett dynamiskt samhälle som följer medicinsk och teknologisk utveckling.
”I lagen (1988:711) om befruktning utanför kroppen och i lagen (1984:1140) om insemination regleras uttömmande när befruktning utan- för kroppen respektive insemination får utföras. I dessa lagar finns även straffbestämmelser där bl.a. straff inträder när någon vanemässigt eller för att
bereda sig vinning bryter mot villkoren för att få utföra en be- fruktning utanför kroppen eller när någon vanemässigt eller för att bereda sig vinning utför insemination eller under angivna förhållanden tillhan- dahåller sperma för insemination. Regeringen anser inte att det är lämp- ligt att, utöver dessa regler, särskilt kriminalisera surrogatmoderskap. Det kan också ifrågasättas om en straffsanktion är ett effektivt medel för att motverka det icke önskvärda beteendet. Regeringen kan däremot kon- statera att frågan om surrogatmoderskap, liksom frågan om äggdonation, gör det angeläget att i lagen fastställs vem som skall anses som modern till ett barn. Som ovan framgått (se avsnitt 6.4.1) föreslår regeringen att det i föräldrabalken skall införas en ny paragraf om moderskap med in- nebörd att den kvinna som föder ett barn som tillkommit genom att ett ägg från en annan kvinna efter befruktning har förts in i hennes kropp skall betraktas som barnets moder. ”
Det finns som ovan nämnt ingenting i svensk lag som uttryckligen hindrar surrogatmödraskap och det fanns heller år 2001. Däremot fanns det vissa hinder som gjorde att en sådan graviditet i praktiken av flera skäl var utesluten. Det var också tydligt att lagstiftarens önskan var att ta avstånd från surrogatmödraskap men att lagstiftaren inte ansåg att det var lämpligt att på något vis sanktionera eller kriminalisera surrogatmödraskap.
Surrogatmödraskap innebär att en utomstående kvinna ska genomgå en graviditet och förlossning med ett barn som inte är hennes eget. Vid fullständigt surrogatmödraskap sker en embryotransfer där kvinnan fullständigt saknar genetisk koppling till barnet hon ska bära och föda.
Lagen om genetisk integritet antogs år 2006 och ersatte ett flertal andra lagar på området insemination, befruktning och gentik i samband med befruktning utanför kroppen som utfördes av hälso- och sjukvården.
Lagen om genetisk integritet har reglerat två tillvägagångssätt som gör att en kvinna kan bli gravid. Det ena tillvägagångssättet är insemination som innebär att en mans spermier på konstgjord väg förs in i hennes kropp i syfte att befrukta henne. Vid en insemination används alltid kvinnans egna ägg, det vill säga att den kvinna som blir gravid genom insemination är genetisk mor.
Befruktning utanför kroppen innebär att ett ägg befruktas utanför kroppen med spermier så att ett embryo kan skapas. Metoden att ett embryo förs in i kvinnan innebär rent medicinskt att en kvinna kan ta emot ett embryo som hon saknar genetisk koppling till. Juridiskt har detta dock inte varit möjligt då det funnits en bestämmelse i lagen om genetisk integritet (tidigare 7 kap 3 § 2 st) som omöjliggjort så kallad embryodonation. En ensamstående kvinna har som ovan nämnt inte haft möjlighet att ta emot ett ägg från en annan kvinna och om hon varit i en relation så har lagen krävt att hennes partners
spermier använts. Det innebär att lagen inte gett utrymme för att bära fram ett barn som kvinnan själv eller hennes partner saknar genetisk koppling till.
I Sverige erbjuder inte hälso- och sjukvården par att genomgå embryodonation med vetskap om att det är ett surrogatmödraskap. Det finns alltså inget förbud mot detta men vid en social prövning (som sjukvården är skyldig att genomföra) skulle prop. 2017/18:155 Modernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap vägas in.
” I Sverige är surrogat- moderskap inte uttryckligen förbjudet. Svensk lagstiftning medger dock inte att surrogatarrangemang genomförs inom svensk hälso- och sjuk- vård, och utredningen föreslår inte någon ändring i detta avseende. Regeringen har efter omsorgsfulla överväganden landat i att inte frångå utredningens bedömning.”
Som utredningen skriver medger inte svensk lagstiftning surrogatarrangemang vilket endast kommer till uttryck genom att det i lagstiftningen är oreglerat eftersom ingenting heller sanktionerar handlingen.
I den sociala prövningen ska även den juridiska aspekten vägas in. Det vill säga den lagstiftade regeln om att den som föder ett barn alltid är mor. Det är en situation vi står inför regelbundet med ett stort antal barn som kommer till Sverige varje år, födda genom surrogatmödraskap. Situationen avhjälps genom tre processer som vanligtvis är:
En kvinna vars ägg använts för att skapa embryo som senare lett till graviditet hos en surrogatmor och därefter ett fött barn, måste adoptera det barn som är hennes genetiska utifrån svensk lagstiftning.
Regeringen har tydliggjort att barn som tillkommer genom surrogatarrangemang i utlandet ska inom svenskt rättsväsende assisteras i att få de tilltänkta föräldrarna fastställda.
I december 2019 fastställdes för första gången föräldraskap för en kvinna genom att Högsta Domstolen fastställde utländskt avgörande.
Svensk hälso- och sjukvård bör utifrån två aspekter idag inte assistera i surrogatarrangemang.
Mater semper certa est-regeln. Destinationer där surrogatmödraskap är reglerat saknar också som regel rättsregeln om att den som föder ett barn är mor, eller har ett uttryckligt undantag i lagstiftningen för detta.
Rekommendationer om att det vid den sociala prövning som ska göras inte ska assistera vid surrogatarrangemang. Den sociala prövningen ska ske inför embryotransfer vilket innebär att om ingen tillbakaföring av embryo till kroppen ska ske inom verksamheten behöver heller inte en social utredning omfatta frågan.
Det innebär att inga hinder från vare sig föräldrabalken 1 kap 7 § eller den sociala prövningen enligt lagen (2006:351) om genetisk integritet föreligger för skapande av embryon.
I Sverige förvaras genetiskt material som omfattar vävnadsprover, celler eller övrigt biologiskt material i biobanker. Lagen som reglerar detta är Lag (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. Bestämmelser om att lämna ut material framkommer i 4 kap om bestämmelser om utlämnande av vävnadsprover, överlåtelse av biobanker m.m.
Utdrag ur 4 kap Lag (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.
3 § För att vävnadsprover i en biobank skall för forskningsändamål få lämnas ut till en mottagare i ett annat land krävs att en svensk forskningsinstitution inger en ansökan härom. Om denna ansökan beviljas, skall i förhållande till mottagaren i utlandet uppställas som villkor att proverna återlämnas eller förstörs när de inte längre behövs för det ändamål för vilket de lämnades ut.
Vävnadsprover i en biobank får inte i annat fall än som avses i första stycket lämnas ut till en mottagare i ett annat land.
5 § Utan hinder av 1-3 §§ får, med samtycke från de berörda enskilda provgivarna, – vävnadsprover i en biobank som är avsedd för vård- och behandlingsändamål lämnas till en annan vårdgivare inom eller utom landet för utlåtande eller analys, – vävnadsprover i en biobank som används i ett forskningsprojekt lämnas till en annan enhet för forskning inom eller utom landet, – vävnadsprover som har lämnats ut till ett bolag för klinisk prövning av läkemedel eller medicintekniska produkter och som förvaras hos bolaget lämnas för analys till en annan enhet inom bolaget eller till ett annat bolag, med vilket bolaget har träffat avtal om att analys skall utföras, inom eller utom landet.
Proverna skall vara kodade. De skall återlämnas eller förstöras när de inte längre behövs för det ändamål för vilket de lämnades ut.
Det ska tilläggas att det i 1 kap. 2 § SOSFS 2002:11 stadgas att föreskrifterna och de allmänna råden gäller för könsceller som är avsedda för befruktning utanför kroppen fram till dess att befruktning har skett förutsatt att samtycke inte återkallats i enlighet med 7 kap. 2§ lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.
I 8 kap. lagen om genetisk integritet finns övriga bestämmelser där det stadgas ett straffansvar för att i vinstsyfte överlämna, ta emot eller förmedla biologiskt material.
Sammanfattning avseende överföring av embryon till biobank i utlandet för behandling av ofrivillig barnlöshet.
Embryon måste lämnas ut i enlighet med gällande lagstiftning vilket gör att nedan åtgärder rekommenderas.
Uppsala den 5 oktober 2020
Emma Dahlén