En surrogatgraviditet – även kallat surrogatmödraskap eller värdmödraskap – innebär att en person genomgår en graviditet och föder ett barn åt någon annan/några andra.
Personen som bär barnet brukar kallas för surrogatmoder eller surrogatvärd. Tanken med en surrogatgraviditet är oftast att surrogatvärden inte ska bli vare sig juridisk eller social förälder till barnet. Det finns i nuläget inga juridiska bestämmelser kring surrogatgraviditeter i Sverige. Det kan ändå på sätt och vis genomföras genom en privat överenskommelse; en person kan insemineras i hemmet, föda barnet och sedan avsäga sig det juridiska föräldraskapet till förmån för någon annan. Juridiska bestämmelser som ser till barnets bästa i en sådan situation finns inte i Sverige.
Efter att barnet är fött finns det ingen möjlighet för personen som burit barnet att kräva att en tilltänkt förälder adopterar barnet och därmed blir juridisk förälder. Rättsskyddet för den som bär barnet är därmed väldigt lågt. Barnet kan alltså riskera att hamna hos en person som inte planerat att ta hand om det, dvs hos surrogatvärden. En situation som i värsta fall skulle kunna resultera i utdragna rättsprocesser för att vårdnaden/föräldraskapet ska kunna fastställas.
Surrogat utomlands, juridik
Det finns inget förbud inom svensk lagstiftning mot att genomföra surrogatöverenskommelser utomlands. Detta gäller både altruistiskt och kommersiellt surrogat. Det finns dock ingen reglering om hur ni gör, därför kan det vara svårt att få till det på ett rättssäkert sätt.
Den svenska lagstiftningen
I Sverige blir en person som fött ett barn alltid barnets juridiska förälder. Det är i och med detta som krocken med andra länders lagstiftning blir uppenbar eftersom en surrogatgraviditet inte syftar till att surrogatvärden ska bli juridisk förälder till barnet. Detta innebär att ni inför en surrogatöverenskommelse utomlands bör vara pålästa både om den svenska lagstiftningen samt om den lagstiftning som gäller kring familjejuridik i det land där surrogatöverenskommelsen kommer att genomföras. Detta för att ha koll på vilka eventuella situationer som kommer att uppstå.
Att barnet behöver närståendeadopteras av en av föräldrarna för att båda de tilltänkta föräldrarna ska bli juridiska föräldrar är till exempel ett scenario som är väldigt vanligt. Detta även om barnet aldrig har varit juridiskt bunden till surrogatvärden i det land där barnet föddes. Innan barnet har närståendeadopterats finns det alltid en rättsosäkerhet för alla inblandade, både för surrogatvärden, barnet och föräldrarna.