Myndigheter försvårar för barn födda genom surrogat - Dahlén Juristbyrå

Myndigheter försvårar för barn födda genom surrogat

Rätten för en svensk medborgare att resa in i Sveriges rike är grundlagsskyddad. Ändå ser vi att myndigheter försvårar för barn födda genom surrogat på olika sätt. 

En artikel i Expressen handlar om att Skatteverket begär födelsebevis som har apostille-stämpel för barn födda genom surrogat utomlands. För svenska barn utfärdas inte födelsebevis alls. Det är en fråga om att fastställa barnets identitet men här begär man födelsebeviset efter att faderskapet är fastställt och barnens identitet därför redan får anses utredd.

Kommer aldrig tillåta diskriminering av barn

Som jurister arbetar vi med ett relativt outforskat område när det gäller surrogatjuridik. Vi måste alltid ifrågasätta och alltid kräva en anledning till olika myndigheters agerande – framförallt när rutinerna strider för mycket emot de rutiner som tillämpas för svenska medborgare som föds i Sverige. Vi kan inte och kommer aldrig tillåta diskriminering av barn. Barn får inte straffas för sättet de kommit till på. Min prioritet är alltid mina klienter och jag kommer alltid kämpa för att förkorta tiden utomlands så att familjen får resa hem så snart som möjligt.

Läs Expressens artikel här

Mer om juridik vid surrogatmödraskap

Behöver du juridisk hjälp?

I vissa faser av livet behöver man hjälp för att få ordning på saker och ting. Det kan gälla när man får barn, blir sambo, skall gifta sig eller får problem i företaget. Kontakta oss för gratis konsultation.

| Oskar | Födelsebevis, Medborgarskap
Ida med nyfödda bebisen i Ukraina - Dahlén Juristbyrå

Juridiken kring surrogatmödraskap i Ukraina

 

Ida Johanssons, 36, gamla cancerdiagnos hindrade henne och maken Alexander, 36, att nå adoptionskraven. 

Till slut bestämde de sig för att skaffa barn genom en surrogatmamma i Ukraina. 

– Vi hade en dröm och detta var till sist vårt enda alternativ, säger Ida Johansson. 

Ida Johansson var 25 år gammal och hade precis fått barn när hon fick diagnosen livmodershalscancer. Hennes livmoder opererades bort.

– Vi ville självklart ha fler barn. Enveten som jag är så började jag kolla på andra alternativ.

Paret kontaktade agenturen Nordic surrogacy som mot betalning arrangerade ett surrogatmoderskap på en klinik i Kiev, Ukraina. Kraven som kliniken ställde var att Ida och Alexander Johansson var gifta och att det fanns medicinska skäl till att de inte kunde få barn.

Fyra månader senare efter att Ida Johansson gjort en IVF-behandling och hennes ägg hade plockats ut fick paret en surrogatmamma, som kliniken själv valt ut.

Den 29 augusti förra året föddes Jack, de nyblivna föräldrarna var redan då i Ukraina.

– Jag fick ett armband som alla mödrar i Sverige får och blev inlagd i tre dagar.

Surrogatmamman var på en annan avdelning. Enligt klinikens policy får inte surrogatmamman och det nyförlösta barnet träffas.

Enligt lagstiftningen i Ukraina är Ida och Alexander Johansson Jacks juridiska föräldrar. Men i Sverige är den födande kvinnan barnets juridiska mamma.

I Ukraina tilldelas inget medborgarskap förrän ett dna-test bekräftar faderskapet och beslutas av svensk tingsrätt.

– Vi var kvar i Ukraina i sju veckor, under den tiden var Jack statslös. Vi känner par som har fått vänta mycket längre.

I Sverige folkbokfördes Jack som sedan fick ett personnummer. Därefter kunde Alexander Johansson ansöka om ensam vårdnad och fick det i november.

– I väntan på beslutet kunde vi inte ansöka om föräldrapenning och få barnbidrag.

Ida Johansson är fortfarande inte Jacks juridiska mamma, men processen för närstående adoption pågår.

Läs hela artikeln här på DN.se

| Klara | Födelsebevis, Föräldraskap, Jurist, Juristbyrå, Medborgarskap, Politik, Surrogat, Surrogatprocess
Skatteverkets expert om surrogatbarnen - Dahlen Juristbyrå

Skatteverkets expert om surrogatbarnen

 

Det räcker inte att barnen är svenska medborgare. Deras identitet måste också vara säkert fastställd – och för det krävs födelsebevis.

Det säger Sandra Thörn, rättslig specialist på Skatteverket.

– Jag har stor förståelse för att det kan bli svårt för föräldrarna, men vi måste fokusera på barnen.

För barn som blir till genom surrogatmödraskap utomlands gäller samma bestämmelser som för andra som kommer till världen utanför Sveriges gränser.

– Om barnet är svenskt kan ambassaden utfärda ett pass. För det behövs ett samordningsnummer som man får av oss, säger Sandra Thörn, rättslig specialist på Skatteverket.

Men innan detta sker måste Skatteverket veta att barnets identitet är helt fastställd. För det krävs i normalfallet ett födelsebevis.

– Det får inte finnas någon osäkerhet om var och när barnet är fött. Om det inte finns ett födelsebevis saknas ofta dessa uppgifter.

Läs mer här på Aftonbladet.se 

 

| Klara | Födelsebevis, Jurist, Medborgarskap, Surrogat
Juridiska svårigheter för surrogatbarn - Dahlens Juristbyrå

Juridiska svårigheter för surrogatbarn

Vid årsskiftet ändras lagstiftningen för assisterad befruktning – men förändringen kommer inte att gynna surrogatföräldrarna. Att underlätta för surrogatföräldraskap har aldrig varit meningen, enligt Linnéa Brossner på Justitiedepartementet.

Ändå närs ett hopp om att ökningen av surrogatbarn kan driva på en lagändring.

Linnéa Brossner, kansliråd på Justitiedepartementet, bekräftar bilden av att antalet barn som adopteras internationellt minskar och att det blivit vanligare att få barn genom surrogatarrangemang i utlandet, även om det inte finns några studier som ger en exakt bild av situationen.

Men det finns juridiska svårigheter för de svenskar som väljer att ordna surrogatbarn från utlandet.

Att kvinnan i förhållandet ska förklaras som mor till surrogatbarnet är uteslutet. Detta eftersom svensk lag följer den så kallade mater- est principen som innebär att enbart den kvinna som bär och föder barnet ses som dess mor. Istället får kvinnan ansöka om att få bli adoptivförälder i en så kallad närståendeadoption, som måste godkännas av den konstaterade fadern.

Om de nya föräldrarna hamnar i konflikt och pappan sätter sig på tvären innan närståendeadoptionen är utförd, kan detta innebära stora problem för mamman. Det kan till och med bli så att mamman inte får någon rätt till surrogatbarnet, även om det är hennes egna ägg som använts.

Inte heller spelar några utländska intyg eller domar från landet där surrogatföräldraskapet är utfört någon roll när barnet kommit till Sverige. Svenska myndigheter godkänner dem vanligtvis inte.

Läs hela artikeln här på Svd.se 

| Klara | Familjerätt, Födelsebevis, Föräldraskap, Högsta Domstolen, Jurist, Juristbyrå, Politik, Surrogat
De vill låna ut sina livmödrar - Dahlén Juristbyrå

Emma och Maria vill låna ut sina livmödrar

För en del personer är surrogatmödraskap det enda möjliga sättet att få barn. Och det finns svenska kvinnor som gärna vill hjälpa dem.

I Sverige är surrogatmödraskap inte tillåtet. Eller rättare sagt, det är olagligt för den svenska vården att assistera till surrogatmödraskap. Men varje år kommer cirka 50 barn till Sverige som är resultatet av ett sådant arrangemang utomlands. Det är inte olagligt. Och antalet kommer förmodligen öka, Nordic Surrogacy har just nu ett hundratal aktiva processer igång, berättar Eduardo Afonso.

För de familjer som ska åka hem till Sverige med sina surrogatfödda barn är det en omständlig process. De flesta barn föds statslösa (undantaget är USA där barnet automatiskt får amerikanskt medborgarskap). För att barnet ska få svenskt medborgarskap måste pappan genom ett DNA-test bevisa att han är barnets pappa. Därefter kan den svenska ambassaden eller konsulatet i landet för arrangemanget hjälpa till med ett svenskt pass så att familjen kan flyga hem till Sverige. För att mamman ska bli vårdnadshavare för barnet måste hon sedan genomgå en närståendeadoption.

Det vore förstås lättare för de par som ser surrogatmödraskap som deras enda utväg om de kunde få barn den här vägen i Sverige. Och det finns kvinnor som gärna skulle vilja ställa upp.

Tvåbarnsmamman Maria Remar känner sig  klar med barn och önskar inga fler. Men hon saknar att vara gravid. Att bära ett barn åt ett barnlöst par vore det ultimata för henne.

– Jag får äran att bära på barnet i nio månader samtidigt som jag uppfyller någons innersta önskan om att bilda familj, säger hon till KIT.
Läs hela artikeln på kit.se

| Klara | Födelsebevis, Jurist, Surrogatmödraskap, Surrogatprocess