Familjerättsliga avtal och Familjerättslig situationsanalys - Dahlén Juristbyrå

Familjerättsliga avtal och Familjerättslig situationsanalys

Inom familjerätten finns olika lagar och regler som styr delar av familjelivet, många av dessa är dispositiva vilket innebär att parterna kan avtala om att något annat ska gälla istället. Regler om arv kan till viss del själv regleras genom testamente. Genom äktenskapsförord eller samboavtal regleras bodelning vid äktenskapsskillnad eller separation så som ni kommit överens om men utan avtal eller överenskommelse följer istället bodelningen den lagstiftning som finns på området.

Läs mer ”Familjerättsliga avtal och Familjerättslig situationsanalys”

| Elias Remöy | Familjerätt, Föräldraskap, Framtidsfullmakt, Jurist, Juristbyrå, Sambolagen, Skilsmässa, Testamente, Vårdnad | , , ,
LVU - Lag om vård av unga - offentligt biträde - Dahlén Juristbyrå

Vad är LVU – tvångsvård av unga?

När socialtjänsten misstänker att ett barn far illa är de skyldiga att utreda situationen och barnets behov. I första hand ska alltid vård som bereds ett barn ske med frivilliga insatser, det innebär att du som vårdnadshavare alltid ges möjlighet att samtycka till alla åtgärder som rör ditt barn.

Finns det inte ett samtycke från vårdnadshavaren så görs en bedömning av om barnet behöver sådan vård som inte kan ges på frivillig väg. Bedömer socialnämnden att det föreligger ett sådant behov så har socialnämnden möjlighet att ansöka i förvaltningsrätten om att barnet ska beredas vård med stöd av LVU (också kallat tvångsvård). När det rör sig om akuta fall och socialnämnden bedömer att vården inte kan vänta tills förvaltningsrätten beslutat så finns möjlighet för socialnämnden att göra ett omedelbart omhändertagande.

Läs mer ”Vad är LVU – tvångsvård av unga?”

| Elias Remöy | Familjerätt, Föräldraskap, Förvaltningsrätten, Jurist, Juristbyrå, LVU - vård av unga, Vårdnad, Vårdnadshavare
Rättshjälp vid faderskapsfastställelser – omfattning - Dahlen Juristbyrå

Rättshjälp vid faderskapsfastställelse

I faderskapsmål söker vi rättshjälp för barnets räkning. Det innebär att familjen får tillbaka en del av summan som är erlagd för juridiken.

Vi har utökat våra ansökningar avseende rättshjälp på så sätt att vi idag också söker ersättning för kostnaden det inneburit att ta fram relevant bevisning.
Det innebär att vi anser att rättshjälpen ska omfatta den kostnad föräldrarna har haft för att genomföra DNA-analys, som är kostsamt.

Vi har prövat detta i ett mål hittills och då fått rättshjälpen beviljad att omfatta även DNA-analys. Det är något som gläder oss mycket då det är en självklar rättighet som staten är skyldig barnet – att få ett föräldraskap fastställt.

 

 

| Oskar | Faderskapsmål, Föräldraskap, Rättshjälp
Kvinnor bör kunna genomgå en surrogatprocess - Dahlen Juristbyrå

HD: Kvinnor bör kunna genomgå en surrogatprocess

Den 17 december i år meddelade Högsta Domstolen i Sverige ett viktigt beslut där det fastställdes att ett utländskt avgörande om föräldraskap anses gälla även i Sverige.

I svensk rätt finns inte moderskapsfastställelse utan enbart faderskapsfastställelse. Den gamla (och i dagens samhälle förlegade) rättsprincipen ”mater semper certa est” gäller i svensk lagstiftning. Mater semper certa est kan översättas med att modern alltid är känd eller att den som fött ett barn är moder. Idag är det inte alltid fallet. I Sverige har inte ensamstående kvinnor haft juridisk möjlighet att få sitt föräldraskap i
surrogatarrangemang fastställt annat än genom att närståendeadoptera sin makes eller sambos barn. Det har lett till att ensamstående kvinnor varit utestängda från att genomgå en surrogatprocess.

Barn har rätt till åtminstone en legal ställföreträdare och det är i barnets intresse att det juridiska föräldraskapet erkänns. Detta oavsett om en kvinna använd surrogat med donerad sperma och donerade ägg. Högsta Domstolen menar att barnets rättighetsskydd är starkt samt att det vid ett nekande av fastställande av juridiskt föräldraskap skulle strida mot principen om barnets bästa. Det är intressant och glädjande att se att juridiken dynamiskt följer med i den utveckling som sker – det är inte alltid självklart vem som är moder till ett barn och barnets bästa måste alltid sättas i första rummet.

Framöver betyder det att även kvinnor bör kunna genomgå en surrogatprocess och att barnet har rätt att få ett juridiskt erkännande av föräldraskapet.

Läs mer om juridik för barn födda genom surrogatmödraskap

| Oskar | Faderskapsfastställelse, Föräldraskap, Högsta Domstolen, Närståendeadoption, Surrogat, Surrogatarrangemang, Surrogatmödraskap, Surrogatprocess
Ida med nyfödda bebisen i Ukraina - Dahlén Juristbyrå

Juridiken kring surrogatmödraskap i Ukraina

 

Ida Johanssons, 36, gamla cancerdiagnos hindrade henne och maken Alexander, 36, att nå adoptionskraven. 

Till slut bestämde de sig för att skaffa barn genom en surrogatmamma i Ukraina. 

– Vi hade en dröm och detta var till sist vårt enda alternativ, säger Ida Johansson. 

Ida Johansson var 25 år gammal och hade precis fått barn när hon fick diagnosen livmodershalscancer. Hennes livmoder opererades bort.

– Vi ville självklart ha fler barn. Enveten som jag är så började jag kolla på andra alternativ.

Paret kontaktade agenturen Nordic surrogacy som mot betalning arrangerade ett surrogatmoderskap på en klinik i Kiev, Ukraina. Kraven som kliniken ställde var att Ida och Alexander Johansson var gifta och att det fanns medicinska skäl till att de inte kunde få barn.

Fyra månader senare efter att Ida Johansson gjort en IVF-behandling och hennes ägg hade plockats ut fick paret en surrogatmamma, som kliniken själv valt ut.

Den 29 augusti förra året föddes Jack, de nyblivna föräldrarna var redan då i Ukraina.

– Jag fick ett armband som alla mödrar i Sverige får och blev inlagd i tre dagar.

Surrogatmamman var på en annan avdelning. Enligt klinikens policy får inte surrogatmamman och det nyförlösta barnet träffas.

Enligt lagstiftningen i Ukraina är Ida och Alexander Johansson Jacks juridiska föräldrar. Men i Sverige är den födande kvinnan barnets juridiska mamma.

I Ukraina tilldelas inget medborgarskap förrän ett dna-test bekräftar faderskapet och beslutas av svensk tingsrätt.

– Vi var kvar i Ukraina i sju veckor, under den tiden var Jack statslös. Vi känner par som har fått vänta mycket längre.

I Sverige folkbokfördes Jack som sedan fick ett personnummer. Därefter kunde Alexander Johansson ansöka om ensam vårdnad och fick det i november.

– I väntan på beslutet kunde vi inte ansöka om föräldrapenning och få barnbidrag.

Ida Johansson är fortfarande inte Jacks juridiska mamma, men processen för närstående adoption pågår.

Läs hela artikeln här på DN.se

| Klara | Födelsebevis, Föräldraskap, Jurist, Juristbyrå, Medborgarskap, Politik, Surrogat, Surrogatprocess
Juridiska svårigheter för surrogatbarn - Dahlens Juristbyrå

Juridiska svårigheter för surrogatbarn

Vid årsskiftet ändras lagstiftningen för assisterad befruktning – men förändringen kommer inte att gynna surrogatföräldrarna. Att underlätta för surrogatföräldraskap har aldrig varit meningen, enligt Linnéa Brossner på Justitiedepartementet.

Ändå närs ett hopp om att ökningen av surrogatbarn kan driva på en lagändring.

Linnéa Brossner, kansliråd på Justitiedepartementet, bekräftar bilden av att antalet barn som adopteras internationellt minskar och att det blivit vanligare att få barn genom surrogatarrangemang i utlandet, även om det inte finns några studier som ger en exakt bild av situationen.

Men det finns juridiska svårigheter för de svenskar som väljer att ordna surrogatbarn från utlandet.

Att kvinnan i förhållandet ska förklaras som mor till surrogatbarnet är uteslutet. Detta eftersom svensk lag följer den så kallade mater- est principen som innebär att enbart den kvinna som bär och föder barnet ses som dess mor. Istället får kvinnan ansöka om att få bli adoptivförälder i en så kallad närståendeadoption, som måste godkännas av den konstaterade fadern.

Om de nya föräldrarna hamnar i konflikt och pappan sätter sig på tvären innan närståendeadoptionen är utförd, kan detta innebära stora problem för mamman. Det kan till och med bli så att mamman inte får någon rätt till surrogatbarnet, även om det är hennes egna ägg som använts.

Inte heller spelar några utländska intyg eller domar från landet där surrogatföräldraskapet är utfört någon roll när barnet kommit till Sverige. Svenska myndigheter godkänner dem vanligtvis inte.

Läs hela artikeln här på Svd.se 

| Klara | Familjerätt, Födelsebevis, Föräldraskap, Högsta Domstolen, Jurist, Juristbyrå, Politik, Surrogat
Juridiken i Annelis surrogatresa - Dahlén Juristbyrå

Juridiken i Annelis surrogatresa

Anneli och Navid har fått sitt första barn Cleo, genom surrogati. Nu berättar Anneli om deras resa.

Idag fick Navid mailet av Nacka tingsrätt att han får ensam vårdnad för Cleo.

Det tog alltså 5 månader & 3 dagar från födsel. Exakt 17 veckor efter domen om faderskap.

Tror det måste vara något slags rekord i långsamhet. Att nacka tingsrätt inte prioriterar ärenden som rör spädbarn mer än såhär är faktiskt skandalöst och rätt tragiskt.

Men nu är den i alla fall äntligen här och vi kan börja sikta in oss på min närståendeadoption.

Vi har av flera anledningar nu i och med denna dom valt att avsluta samarbetet med Napoleon och till hjälp med adoptionen får vi istället Emma som arbetade med vår juridik i början på Napoleon men som nu arbetar på vår agentur, Tammuz. Kan rekommendera alla som ska göra en surrogatprocess att använda sig av Emma. Hon har varit vår klippa och helt fantastisk, varför vi nu vänder oss till henne igen. Man behöver förresten inte gå via Tammuz för att få hjälp av henne för juridiken, utan man kan gå via annan agentur och ändå få hjälp. Så vet ni! Hon är grym, och verkligen (!) någon man vill ha med sig ut i strid mot myndigheter.

I alla fall, det ska bli lite spännande med min adoption. Jag ser så mycket fram emot att bli vårdnadshavare. Att veta att Cleo även på papper här i Sverige räknas som min dotter. Sen kan jag väl tycka att det är lite märkligt att jag måste adoptera mitt biologiska/genetiska barn, men ja, nu ser det ut så och då är det bara att acceptera.

Något har jag lärt mig av svenska myndigheter och det är att de är paragrafryttare. JISSES vad de inte kan göra något för att underlätta utan att först snurra det femton varv genom varje lagbok. Cleo är svensk, hon har en svensk pappa som är vårdnadshavare och en svensk, genetisk, mamma som är gift med hennes vårdnadshavare. Hon är folkbokförd i Sverige. Hon har ett personnummer. Hon har inte bott utomlands, hon är född utomlands. Hon har inte haft någon som vårdat/tagit hand om henne som inte är svensk. Hon har varit i vår vård sen 12 mars, bara någon timme efter att hon föddes. Hos mig och Navid.

ÄNDÅ ska alla myndigheter sätta sig på tvären. Vi börjar bli trötta och rätt slitna. Det här med att bli förälder för första gången, utanför sitt hemland, är påfrestning nog. Vi behöver inte paragrafryttare. Vi behöver någon som med varm hand tar hand om oss, välkomnar oss till Sverige. Välkomnar vår dotter in i sitt hemland. Någon som betalar ut föräldrapenning, som de svenska medborgare vi är. Som vi har rätt till. Som Cleo har rätt till.

Och tingsrätten – vart ska man ens börja. Hur kan de efter sex veckor inte ha kommit fram till om Navid ska ha ensam vårdnad eller inte? Tycker de att surrogatmamman ska ha kvar sin vårdnad? Hon, som inte ens vill ha barnet? Hon, som aldrig vårdat barnet sen förlossningen? Som inte ens är i samma land som barnet, utan tusentals mil bort?

Nej, jag kommer nog aldrig att förstå. Men frustrerande, det är bara förnamnet.

Sverige måste vakna snart. Surrogatbarn blev förra året fler än adoptivbarn i Sverige. Ändå finns det regelverk och rutiner för adoptivföräldrar men verkligen NOLL för oss. Vi får leva på en lön, hanka oss fram, ha jurister som hjälper oss, ringa tingsrätter och X antal svenska myndigheter, fram och tillbaka. Sverige! Vakna!

Läs mer här på surrogatresan.wordpress.com

| Klara | Familjerätt, Föräldraskap, Jurist, Juristbyrå, Surrogatmödraskap, Surrogatprocess
RFLS om juridiken kring surrogat - Dahlen Juristbyrå

RFSL om juridiken kring surrogat

En surrogatgraviditet – även kallat surrogatmödraskap eller värdmödraskap – innebär att en person genomgår en graviditet och föder ett barn åt någon annan/några andra.

Personen som bär barnet brukar kallas för surrogatmoder eller surrogatvärd. Tanken med en surrogatgraviditet är oftast att surrogatvärden inte ska bli vare sig juridisk eller social förälder till barnet. Det finns i nuläget inga juridiska bestämmelser kring surrogatgraviditeter i Sverige. Det kan ändå på sätt och vis genomföras genom en privat överenskommelse; en person kan insemineras i hemmet, föda barnet och sedan avsäga sig det juridiska föräldraskapet till förmån för någon annan. Juridiska bestämmelser som ser till barnets bästa i en sådan situation finns inte i Sverige.

Efter att barnet är fött finns det ingen möjlighet för personen som burit barnet att kräva att en tilltänkt förälder adopterar barnet och därmed blir juridisk förälder. Rättsskyddet för den som bär barnet är därmed väldigt lågt. Barnet kan alltså riskera att hamna hos en person som inte planerat att ta hand om det, dvs hos surrogatvärden. En situation som i värsta fall skulle kunna resultera i utdragna rättsprocesser för att vårdnaden/föräldraskapet ska kunna fastställas.

Surrogat utomlands, juridik
Det finns inget förbud inom svensk lagstiftning mot att genomföra surrogatöverenskommelser utomlands. Detta gäller både altruistiskt och kommersiellt surrogat. Det finns dock ingen reglering om hur ni gör, därför kan det vara svårt att få till det på ett rättssäkert sätt.

Den svenska lagstiftningen
I Sverige blir en person som fött ett barn alltid barnets juridiska förälder. Det är i och med detta som krocken med andra länders lagstiftning blir uppenbar eftersom en surrogatgraviditet inte syftar till att surrogatvärden ska bli juridisk förälder till barnet. Detta innebär att ni inför en surrogatöverenskommelse utomlands bör vara pålästa både om den svenska lagstiftningen samt om den lagstiftning som gäller kring familjejuridik i det land där surrogatöverenskommelsen kommer att genomföras. Detta för att ha koll på vilka eventuella situationer som kommer att uppstå.

Att barnet behöver närståendeadopteras av en av föräldrarna för att båda de tilltänkta föräldrarna ska bli juridiska föräldrar är till exempel ett scenario som är väldigt vanligt. Detta även om barnet aldrig har varit juridiskt bunden till surrogatvärden i det land där barnet föddes. Innan barnet har närståendeadopterats finns det alltid en rättsosäkerhet för alla inblandade, både för surrogatvärden, barnet och föräldrarna.

 

Läs hela artikeln på RFSL.se

| Klara | Föräldraskap, Jurist, Juristbyrå, Politik, Surrogat, Surrogatmödraskap