De absolut flesta faderskapsfastställelser i surrogatprocesser har hittills i tingsrätten förts med DNA-analys som bevisning för det genetiska faderskapet. DNA-analysen är ofta en liten process i sig där ett ärende sätts igång hos en aktör som utför DNA-analyser för att fastställa genetiskt faderskap.
Läs mer ”Faderskapsfastställelse via IVF-intyg istället för DNA-analys”
Dahlén Juristbyrå i samarbete med Nordic Surrogacy.
Inom juridiken pratas det allt mer om så kallad stjärnfamiljejuridik (som kommit som ett alternativ till det traditionella kärnfamiljebegreppet). Lagstiftningen idag är konservativ i förhållande till de olika familjekonstellationer som finns. Det är något vi arbetar aktivt på att förändra.
Läs mer ”Webinar om juridiken kring alternativ familjebildning”
Den 17 december i år meddelade Högsta Domstolen i Sverige ett viktigt beslut där det fastställdes att ett utländskt avgörande om föräldraskap anses gälla även i Sverige.
I svensk rätt finns inte moderskapsfastställelse utan enbart faderskapsfastställelse. Den gamla (och i dagens samhälle förlegade) rättsprincipen ”mater semper certa est” gäller i svensk lagstiftning. Mater semper certa est kan översättas med att modern alltid är känd eller att den som fött ett barn är moder. Idag är det inte alltid fallet. I Sverige har inte ensamstående kvinnor haft juridisk möjlighet att få sitt föräldraskap i
surrogatarrangemang fastställt annat än genom att närståendeadoptera sin makes eller sambos barn. Det har lett till att ensamstående kvinnor varit utestängda från att genomgå en surrogatprocess.
Barn har rätt till åtminstone en legal ställföreträdare och det är i barnets intresse att det juridiska föräldraskapet erkänns. Detta oavsett om en kvinna använd surrogat med donerad sperma och donerade ägg. Högsta Domstolen menar att barnets rättighetsskydd är starkt samt att det vid ett nekande av fastställande av juridiskt föräldraskap skulle strida mot principen om barnets bästa. Det är intressant och glädjande att se att juridiken dynamiskt följer med i den utveckling som sker – det är inte alltid självklart vem som är moder till ett barn och barnets bästa måste alltid sättas i första rummet.
Framöver betyder det att även kvinnor bör kunna genomgå en surrogatprocess och att barnet har rätt att få ett juridiskt erkännande av föräldraskapet.
Ida Johanssons, 36, gamla cancerdiagnos hindrade henne och maken Alexander, 36, att nå adoptionskraven.
Till slut bestämde de sig för att skaffa barn genom en surrogatmamma i Ukraina.
– Vi hade en dröm och detta var till sist vårt enda alternativ, säger Ida Johansson.
Ida Johansson var 25 år gammal och hade precis fått barn när hon fick diagnosen livmodershalscancer. Hennes livmoder opererades bort.
– Vi ville självklart ha fler barn. Enveten som jag är så började jag kolla på andra alternativ.
Paret kontaktade agenturen Nordic surrogacy som mot betalning arrangerade ett surrogatmoderskap på en klinik i Kiev, Ukraina. Kraven som kliniken ställde var att Ida och Alexander Johansson var gifta och att det fanns medicinska skäl till att de inte kunde få barn.
Fyra månader senare efter att Ida Johansson gjort en IVF-behandling och hennes ägg hade plockats ut fick paret en surrogatmamma, som kliniken själv valt ut.
Den 29 augusti förra året föddes Jack, de nyblivna föräldrarna var redan då i Ukraina.
– Jag fick ett armband som alla mödrar i Sverige får och blev inlagd i tre dagar.
Surrogatmamman var på en annan avdelning. Enligt klinikens policy får inte surrogatmamman och det nyförlösta barnet träffas.
Enligt lagstiftningen i Ukraina är Ida och Alexander Johansson Jacks juridiska föräldrar. Men i Sverige är den födande kvinnan barnets juridiska mamma.
I Ukraina tilldelas inget medborgarskap förrän ett dna-test bekräftar faderskapet och beslutas av svensk tingsrätt.
– Vi var kvar i Ukraina i sju veckor, under den tiden var Jack statslös. Vi känner par som har fått vänta mycket längre.
I Sverige folkbokfördes Jack som sedan fick ett personnummer. Därefter kunde Alexander Johansson ansöka om ensam vårdnad och fick det i november.
– I väntan på beslutet kunde vi inte ansöka om föräldrapenning och få barnbidrag.
Ida Johansson är fortfarande inte Jacks juridiska mamma, men processen för närstående adoption pågår.
Det räcker inte att barnen är svenska medborgare. Deras identitet måste också vara säkert fastställd – och för det krävs födelsebevis.
Det säger Sandra Thörn, rättslig specialist på Skatteverket.
– Jag har stor förståelse för att det kan bli svårt för föräldrarna, men vi måste fokusera på barnen.
För barn som blir till genom surrogatmödraskap utomlands gäller samma bestämmelser som för andra som kommer till världen utanför Sveriges gränser.
– Om barnet är svenskt kan ambassaden utfärda ett pass. För det behövs ett samordningsnummer som man får av oss, säger Sandra Thörn, rättslig specialist på Skatteverket.
Men innan detta sker måste Skatteverket veta att barnets identitet är helt fastställd. För det krävs i normalfallet ett födelsebevis.
– Det får inte finnas någon osäkerhet om var och när barnet är fött. Om det inte finns ett födelsebevis saknas ofta dessa uppgifter.
Vid årsskiftet ändras lagstiftningen för assisterad befruktning – men förändringen kommer inte att gynna surrogatföräldrarna. Att underlätta för surrogatföräldraskap har aldrig varit meningen, enligt Linnéa Brossner på Justitiedepartementet.
Ändå närs ett hopp om att ökningen av surrogatbarn kan driva på en lagändring.
Linnéa Brossner, kansliråd på Justitiedepartementet, bekräftar bilden av att antalet barn som adopteras internationellt minskar och att det blivit vanligare att få barn genom surrogatarrangemang i utlandet, även om det inte finns några studier som ger en exakt bild av situationen.
Men det finns juridiska svårigheter för de svenskar som väljer att ordna surrogatbarn från utlandet.
Att kvinnan i förhållandet ska förklaras som mor till surrogatbarnet är uteslutet. Detta eftersom svensk lag följer den så kallade mater- est principen som innebär att enbart den kvinna som bär och föder barnet ses som dess mor. Istället får kvinnan ansöka om att få bli adoptivförälder i en så kallad närståendeadoption, som måste godkännas av den konstaterade fadern.
Om de nya föräldrarna hamnar i konflikt och pappan sätter sig på tvären innan närståendeadoptionen är utförd, kan detta innebära stora problem för mamman. Det kan till och med bli så att mamman inte får någon rätt till surrogatbarnet, även om det är hennes egna ägg som använts.
Inte heller spelar några utländska intyg eller domar från landet där surrogatföräldraskapet är utfört någon roll när barnet kommit till Sverige. Svenska myndigheter godkänner dem vanligtvis inte.
En surrogatgraviditet – även kallat surrogatmödraskap eller värdmödraskap – innebär att en person genomgår en graviditet och föder ett barn åt någon annan/några andra.
Personen som bär barnet brukar kallas för surrogatmoder eller surrogatvärd. Tanken med en surrogatgraviditet är oftast att surrogatvärden inte ska bli vare sig juridisk eller social förälder till barnet. Det finns i nuläget inga juridiska bestämmelser kring surrogatgraviditeter i Sverige. Det kan ändå på sätt och vis genomföras genom en privat överenskommelse; en person kan insemineras i hemmet, föda barnet och sedan avsäga sig det juridiska föräldraskapet till förmån för någon annan. Juridiska bestämmelser som ser till barnets bästa i en sådan situation finns inte i Sverige.
Efter att barnet är fött finns det ingen möjlighet för personen som burit barnet att kräva att en tilltänkt förälder adopterar barnet och därmed blir juridisk förälder. Rättsskyddet för den som bär barnet är därmed väldigt lågt. Barnet kan alltså riskera att hamna hos en person som inte planerat att ta hand om det, dvs hos surrogatvärden. En situation som i värsta fall skulle kunna resultera i utdragna rättsprocesser för att vårdnaden/föräldraskapet ska kunna fastställas.
Surrogat utomlands, juridik
Det finns inget förbud inom svensk lagstiftning mot att genomföra surrogatöverenskommelser utomlands. Detta gäller både altruistiskt och kommersiellt surrogat. Det finns dock ingen reglering om hur ni gör, därför kan det vara svårt att få till det på ett rättssäkert sätt.
Den svenska lagstiftningen
I Sverige blir en person som fött ett barn alltid barnets juridiska förälder. Det är i och med detta som krocken med andra länders lagstiftning blir uppenbar eftersom en surrogatgraviditet inte syftar till att surrogatvärden ska bli juridisk förälder till barnet. Detta innebär att ni inför en surrogatöverenskommelse utomlands bör vara pålästa både om den svenska lagstiftningen samt om den lagstiftning som gäller kring familjejuridik i det land där surrogatöverenskommelsen kommer att genomföras. Detta för att ha koll på vilka eventuella situationer som kommer att uppstå.
Att barnet behöver närståendeadopteras av en av föräldrarna för att båda de tilltänkta föräldrarna ska bli juridiska föräldrar är till exempel ett scenario som är väldigt vanligt. Detta även om barnet aldrig har varit juridiskt bunden till surrogatvärden i det land där barnet föddes. Innan barnet har närståendeadopterats finns det alltid en rättsosäkerhet för alla inblandade, både för surrogatvärden, barnet och föräldrarna.
Genom beslut den 13 juni 2019, mål Ö 3462-18, har Högsta domstolen erkänt en amerikansk dom som innebär att en svensk kvinna E anses vara rättslig förälder till ett barn som fötts genom ett surrogatarrangemang. Författaren bedömer dock inte att HD:s beslut innebär att det finns någon generell rätt att få surrogatarrangemang erkända.
I målet bestod arrangemanget i att kvinnans dåvarande svenske sambos J spermier använts för att befrukta ett ägg som därefter fördes in i livmodern på en kvinna C, med amerikanskt medborgarskap. Genom arrangemanget föddes en pojke A i augusti 2015 i USA.
Efter ansökan av E förklarade Superiour Court of the State of California att E skulle vara rättslig förälder (”legal parent”) till det barn som då ännu inte fötts. Den rättsliga grunden för detta ställningstagande av den amerikanske domstolen var ett avtal som tecknats mellan E och C.
Under 2016 separerade E och J och barnet A kom att bo hos E i Sverige. I dom den 17 oktober 2017 förklarade tingsrätten att J är far till A. Därefter ansökte E om att få adoptera A enligt de svenska reglerna i föräldrabalken. Tingsrätten och därefter hovrätten avslog hennes ansökan eftersom ett bifall enligt svensk rätt skulle medföra att några rättsliga band mellan pojken och hans biologiska far inte längre skulle finnas.
Högsta domstolen (HD) fastslår inledningsvis att utgångspunkten i svensk rätt är att en utländsk dom varken tillerkänns rättskraft eller kan verkställas i Sverige utan uttryckligt lagstöd. Sådant lagstöd finns inte i detta fall. Familjerättsliga förhållanden är emellertid speciella och enligt HD finns det ett visst begränsat utrymme att erkänna så kallade statusdomar, även utan uttryckligt lagstöd.
Svensk rätt bygger på principen mater est, den kvinna som föder ett barn är dess moder. Genom de medicinsk-tekniska framsteg som gjorts att på olika sätt hjälpa ofrivilligt barnlösa har denna traditionella syn enligt HD utmanats. Med hänvisning till prop. 2017/18:155 konstateras att alltfler ofrivilligt barnlösa i Sverige väljer att åka utomlands för att skaffa barn med surrogatmoder och att metoden inte är uttryckligen förbjuden i Sverige, men inte heller erbjuds inom ramen för svensk sjukvård. I samma proposition anförs att surrogat-arrangemang aktualiserar starka etiska aspekter om relationen mellan den födande kvinnan och barnet. Kommersialisering av dessa arrangemang kan därmed liknas vid handel med organ och könsceller och kan enligt propositionen vara svårförenlig med gällande förbud mot sådan handel med kvinnor och barn.
PR- och tv-profilen Michael Bindefeld blev pappa tillsammans med maken Nicklas Sigurdsson den 31 juli 2016, när sonen Simeon föddes – genom en surrogatmamma i USA. I podden BabyzPodcast med Karin Ehn och Carina Rylander berättar han nu öppet om den känslosamma resan.
Han är övertygad om att för honom och Nicklas var det bästa sättet att bli förälder just genom surrogatmamma. Ett problem för manliga samkönade par är just att det saknas någon som kan bistå med ägg och någon som kan amma. I Sverige är det lagligt för samkönade par att adoptera ett barn – men det finns inga barn att adoptera, då många adoptionsländer vägrar adoptera bort barn till samkönade par.
– Man ger sig inte in i det där om man inte har en stark längtan efter barn. Och vi hade en enorm längtan, säger han i podden.
Festfixaren var hemligt homosexuell fram till det året, när han blev tvungen att gifta sig med pojkvännen Nicklas för att den som inte biologisk var släkt med pojken skulle få adoptera honom.
För den som har råd och vill använda sig av surrogat så finns det samordnare eller agenter som även agerar i Sverige, berättar Michael Bindefeld. De har kontakt med äggdonatorer, surrogatmödrar, kliniker, advokater etc i andra länder. Men paret Bindefeld/Sigurdsson ville sköta alla kontakter själva.