Webinar om juridiken kring alternativ familjebildning - HBTQ - Dahlén Juristbyrå

Webinar om juridiken kring alternativ familjebildning

Dahlén Juristbyrå i samarbete med Nordic Surrogacy.

Inom juridiken pratas det allt mer om så kallad stjärnfamiljejuridik (som kommit som ett alternativ till det traditionella kärnfamiljebegreppet). Lagstiftningen idag är konservativ i förhållande till de olika familjekonstellationer som finns. Det är något vi arbetar aktivt på att förändra.

Läs mer ”Webinar om juridiken kring alternativ familjebildning”

Emma Dahlén på nyheterna SVT Rapport - Dahlén Juristbyrå

Emma Dahlén intervjuas på SVT Rapport

Se video ovan från SVT rapport där Emma Dahlén på Dahlén Juristbyrå  intevjuas.

Stängda gränser och luftrum sätter käppar i hjulet för ett stort antal svenskar som blivit föräldrar via adoption eller surrogatarrangemang.
– Det här är den ultimata mardrömmen för alla nyblivna föräldrar, säger juristen Emma Dahlén.

Förtvivlade föräldrar

– Just nu är det sex barn som riskerar att födas utan att föräldrarna är på plats. Om reserestriktionerna pågår till sommaren handlar det om femton barn, säger Emma Dahlén som är jurist och specialiserad på surrogatprocesser.

Hon är nedringd av förtvivlade föräldrar som oroar sig för vad som ska hända med barnen om de inte hinner fram till deras förlossningar.

– Det är mycket oro, ångest och panik. Jag tror att det här är alla nyblivna föräldrars värsta mardröm att inte kunna ta sig till sitt lilla värnlösa spädbarn.

Hela inslaget finns på SVT play 

Läs artikeln och se video på svt.se

Läs mer: Juridik för barn födda genom surrogatmödraskap

UD får kritik av strandsatta föräldrar som fått barn via surrogat - Dahlén Juristbyrå

UD får kritik av strandsatta föräldrar som fått barn via surrogat

Se nyhetsinslag med videoklipp där Emma Dahlén intervjuas av SVT. 

Reserestriktionerna över världen har lett till att familjer i adoptions- och surrogatprocesser behöver hjälp att ta sig hem. Adoptivföräldrarna är nöjda med UD:s hjälp. Men föräldrar till barn som fötts av surrogatmödrar är kritiska och känner sig övergivna av UD och svenska myndigheter.

Känner sig övergivna

Men flygstoppen gör det svårt för föräldrarna att skicka hem de DNA prover som behövs för att fastställa faderskapet. De har även problem att få de stämplar som krävs för att barnen ska kunna få sina svenska pass. Föräldrarna efterlyser mer hjälp från UD och önskar att man kunde sätta in evakueringsplan även för dem.

– Vare sig mina klienter eller jag själv som jurist upplever det stöd som Adoptionscentrum uppenbarligen upplever att de har fått. Våra föräldrar känner sig utlämnade och övergivna, säger juristen Emma Dahlén.

Kontroversiell fråga

Hon tror att en förklaring är att det finns en aversion mot surrogatarrangemang i Sverige.

– Det är en oerhört kontroversiell fråga. Det har jag förståelse för, men man måste förstå att de här barnen är fullständigt oskyldiga och värnlösa. Man kan inte belägga dem med ansvar över situationen, säger Emma Dahlén.

Läs mer på svt.se

UD får kritik av strandsatta föräldrar som fått barn via surrogat

De kan inte hämta sin bebis på grund av corona

Coronapandemin förhindrar föräldrar att hämta hem sina barn

SVT nyheter om corona och surrogat - Dahlén Juristbyrå

Läs mer: Juridik för barn födda genom surrogatmödraskap

Kvinnor bör kunna genomgå en surrogatprocess - Dahlen Juristbyrå

HD: Kvinnor bör kunna genomgå en surrogatprocess

Den 17 december i år meddelade Högsta Domstolen i Sverige ett viktigt beslut där det fastställdes att ett utländskt avgörande om föräldraskap anses gälla även i Sverige.

I svensk rätt finns inte moderskapsfastställelse utan enbart faderskapsfastställelse. Den gamla (och i dagens samhälle förlegade) rättsprincipen ”mater semper certa est” gäller i svensk lagstiftning. Mater semper certa est kan översättas med att modern alltid är känd eller att den som fött ett barn är moder. Idag är det inte alltid fallet. I Sverige har inte ensamstående kvinnor haft juridisk möjlighet att få sitt föräldraskap i
surrogatarrangemang fastställt annat än genom att närståendeadoptera sin makes eller sambos barn. Det har lett till att ensamstående kvinnor varit utestängda från att genomgå en surrogatprocess.

Barn har rätt till åtminstone en legal ställföreträdare och det är i barnets intresse att det juridiska föräldraskapet erkänns. Detta oavsett om en kvinna använd surrogat med donerad sperma och donerade ägg. Högsta Domstolen menar att barnets rättighetsskydd är starkt samt att det vid ett nekande av fastställande av juridiskt föräldraskap skulle strida mot principen om barnets bästa. Det är intressant och glädjande att se att juridiken dynamiskt följer med i den utveckling som sker – det är inte alltid självklart vem som är moder till ett barn och barnets bästa måste alltid sättas i första rummet.

Framöver betyder det att även kvinnor bör kunna genomgå en surrogatprocess och att barnet har rätt att få ett juridiskt erkännande av föräldraskapet.

Läs mer om juridik för barn födda genom surrogatmödraskap

MFoF ger kunskapsstöd angående surrogatarrangemang - Dahlens Juristbyrå

MFoF ger kunskapsstöd angående surrogatarrangemang

På uppdrag av regeringen har MFoF fått i uppdrag att ta fram och sprida ett kunskapsstöd som ger vägledning till de myndigheter som kan komma att hantera frågor som rör surrogatarrangemang i utlandet. Nu har kunskapsstödet tagits fram och är redovisat till regeringen.

Det här kunskapsstödet riktar sig främst till nedanstående myndigheter och domstolar som kommer i kontakt med frågor som rör surrogatarrangemang i utlandet.

I kunskapsstödet beskrivs handläggnings-, beslutsprocesser och gällande rätt i förhållande till:

  • Faderskap: Socialnämnd, domstol, svenska utlandsmyndigheter, Rättsmedicinalverket och Skatteverket
  • Moderskap: Domstol
  • Vårdnadshavare: Skatteverket, socialnämnd och domstol
  • Adoption: Socialnämnd och domstol
  • Medborgarskap: Migrationsverket och Skatteverket
  • Namn: Skatteverket
  • Pass och samordningsnummer: Skatteverket och svenska utlandsmyndigheter
  • Uppehållstillstånd: Migrationsverket
  • Hälso- och sjukvård samt insatser: Landstinget (Region)
  • Socialförsäkringsförmån: Försäkringskassan

Hitta mer information här på mfof.se

Rättsutredning gällande embryon och surrogatmödraskap - Dahlén Juristbyrå

Rättsutredning gällande embryon och surrogatmödraskap

Finns det juridiska hinder för svensk IVF-klinik att skapa embryon i syfte att dessa ska användas för surrogatarrangemang i utlandet?

Fullständigt surrogatmoderskap sägs ofta vara förbjudet att utföra inom svensk hälso- och sjukvård. Genom rättsutredning undersöks frågan närmare. I utredningen har jag valt att titta på hur lagstiftning och propositioner sett ut tidigare för att kunna göra en tolkning av gällande rätt och hur denna växt fram. Surrogatmödraskap är fortfarande ett kontroversiellt ämne även om det kan konstateras att det skett stora förändringar ganska snabbt inom detta växande område.

Det ska förtydligas att det saknas ett uttalat förbud i svensk lagstiftning. Det kan läsas i Olika vägar till föräldraskap (SOU 2016:11, s. 361) som notering, ”anses det följa av regleringen om assisterad befruktning [främst i 6 och 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.] att det inte är tillåtet att utföra assisterad befruktning inom den svenska hälso- och sjukvården i syfte att genomföra ett surrogatarrangemang”. Det som hänvisas till är främst att det inte var tillåtet för svensk hälso- och sjukvård att assistera en ensamstående kvinna att ta emot ägg från en annan kvinna om inte ägget befruktats med sperma från den mottagande kvinnans egen partner. Jag kommer nedan närmare redogöra för hur detta förändrats fram i och med den senaste lagändringen som trädde i kraft 1 januari 2019 då embryodonation tilläts i Sverige.

Lagstiftarens avståndstagande till surrogatmoderskap (SOU 2016:11, s. 362) uttrycks också genom den lagfästa så kallade ”Mater est-regeln” som anger att den kvinna som föder ett barn ska anses vara barnets mor. Regeln infördes i samband med att äggdonation blev tillåtet i Sverige 2003.

I prop. 2001/02:89 s. 55 där man bland annat hänvisar till lagen (1988:711) om befruktning utanför kroppen och i lagen (1984:1140) om insemination resoneras kring huruvida rättsprincipen om mater semper certa est, dvs ”den som föder ett barn är mor” eller ”modern är alltid känd” ska skrivas in som uttrycklig lagregel i svensk rätt vilket gjordes. Denna regel kommer till uttryck i Föräldrabalken 1 kap 7 §. Lagstiftningarna ovan (1988:711) om befruktning utanför kroppen och i lagen (1984:1140) om insemination är idag ersatta med lagen (2006:351) om genetisk integritet. Sedan lagen om genetisk integritet infördes har flera viktiga ändringar kommit att leda till att lagtexten reformerats för att passa ett dynamiskt samhälle som följer medicinsk och teknologisk utveckling.

Ett utdrag ur prop. 2001/02:89 s. 55

I lagen (1988:711) om befruktning utanför kroppen och i lagen (1984:1140) om insemination regleras uttömmande när befruktning utan- för kroppen respektive insemination får utföras. I dessa lagar finns även straffbestämmelser där bl.a. straff inträder när någon vanemässigt eller för att
bereda sig vinning bryter mot villkoren för att få utföra en be- fruktning utanför kroppen eller när någon vanemässigt eller för att bereda sig vinning utför insemination eller under angivna förhållanden tillhan- dahåller sperma för insemination. Regeringen anser inte att det är lämp- ligt att, utöver dessa regler, särskilt kriminalisera surrogatmoderskap. Det kan också ifrågasättas om en straffsanktion är ett effektivt medel för att motverka det icke önskvärda beteendet. Regeringen kan däremot kon- statera att frågan om surrogatmoderskap, liksom frågan om äggdonation, gör det angeläget att i lagen fastställs vem som skall anses som modern till ett barn. Som ovan framgått (se avsnitt 6.4.1) föreslår regeringen att det i föräldrabalken skall införas en ny paragraf om moderskap med in- nebörd att den kvinna som föder ett barn som tillkommit genom att ett ägg från en annan kvinna efter befruktning har förts in i hennes kropp skall betraktas som barnets moder.

Det finns som ovan nämnt ingenting i svensk lag som uttryckligen hindrar surrogatmödraskap och det fanns heller år 2001. Däremot fanns det vissa hinder som gjorde att en sådan graviditet i praktiken av flera skäl var utesluten. Det var också tydligt att lagstiftarens önskan var att ta avstånd från surrogatmödraskap men att lagstiftaren inte ansåg att det var lämpligt att på något vis sanktionera eller kriminalisera surrogatmödraskap.
Surrogatmödraskap innebär att en utomstående kvinna ska genomgå en graviditet och förlossning med ett barn som inte är hennes eget. Vid fullständigt surrogatmödraskap sker en embryotransfer där kvinnan fullständigt saknar genetisk koppling till barnet hon ska bära och föda.

Lagen om genetisk integritet

Lagen om genetisk integritet antogs år 2006 och ersatte ett flertal andra lagar på området insemination, befruktning och gentik i samband med befruktning utanför kroppen som utfördes av hälso- och sjukvården.

Lagen om genetisk integritet har reglerat två tillvägagångssätt som gör att en kvinna kan bli gravid. Det ena tillvägagångssättet är insemination som innebär att en mans spermier på konstgjord väg förs in i hennes kropp i syfte att befrukta henne. Vid en insemination används alltid kvinnans egna ägg, det vill säga att den kvinna som blir gravid genom insemination är genetisk mor.

Befruktning utanför kroppen innebär att ett ägg befruktas utanför kroppen med spermier så att ett embryo kan skapas. Metoden att ett embryo förs in i kvinnan innebär rent medicinskt att en kvinna kan ta emot ett embryo som hon saknar genetisk koppling till. Juridiskt har detta dock inte varit möjligt då det funnits en bestämmelse i lagen om genetisk integritet (tidigare 7 kap 3 § 2 st) som omöjliggjort så kallad embryodonation. En ensamstående kvinna har som ovan nämnt inte haft möjlighet att ta emot ett ägg från en annan kvinna och om hon varit i en relation så har lagen krävt att hennes partners
spermier använts. Det innebär att lagen inte gett utrymme för att bära fram ett barn som kvinnan själv eller hennes partner saknar genetisk koppling till.
I Sverige erbjuder inte hälso- och sjukvården par att genomgå embryodonation med vetskap om att det är ett surrogatmödraskap. Det finns alltså inget förbud mot detta men vid en social prövning (som sjukvården är skyldig att genomföra) skulle prop. 2017/18:155 Modernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap vägas in.

” I Sverige är surrogat- moderskap inte uttryckligen förbjudet. Svensk lagstiftning medger dock inte att surrogatarrangemang genomförs inom svensk hälso- och sjuk- vård, och utredningen föreslår inte någon ändring i detta avseende. Regeringen har efter omsorgsfulla överväganden landat i att inte frångå utredningens bedömning.”

Som utredningen skriver medger inte svensk lagstiftning surrogatarrangemang vilket endast kommer till uttryck genom att det i lagstiftningen är oreglerat eftersom ingenting heller sanktionerar handlingen.

I den sociala prövningen ska även den juridiska aspekten vägas in. Det vill säga den lagstiftade regeln om att den som föder ett barn alltid är mor. Det är en situation vi står inför regelbundet med ett stort antal barn som kommer till Sverige varje år, födda genom surrogatmödraskap. Situationen avhjälps genom tre processer som vanligtvis är:

  • Fastställande av faderskap
  • Ansökan om ensam vårdnad
  • Närståendeadoption

En kvinna vars ägg använts för att skapa embryo som senare lett till graviditet hos en surrogatmor och därefter ett fött barn, måste adoptera det barn som är hennes genetiska utifrån svensk lagstiftning.
Regeringen har tydliggjort att barn som tillkommer genom surrogatarrangemang i utlandet ska inom svenskt rättsväsende assisteras i att få de tilltänkta föräldrarna fastställda.

I december 2019 fastställdes för första gången föräldraskap för en kvinna genom att Högsta Domstolen fastställde utländskt avgörande.

Slutsats

Svensk hälso- och sjukvård bör utifrån två aspekter idag inte assistera i surrogatarrangemang.
Mater semper certa est-regeln. Destinationer där surrogatmödraskap är reglerat saknar också som regel rättsregeln om att den som föder ett barn är mor, eller har ett uttryckligt undantag i lagstiftningen för detta.
Rekommendationer om att det vid den sociala prövning som ska göras inte ska assistera vid surrogatarrangemang. Den sociala prövningen ska ske inför embryotransfer vilket innebär att om ingen tillbakaföring av embryo till kroppen ska ske inom verksamheten behöver heller inte en social utredning omfatta frågan.

Det innebär att inga hinder från vare sig föräldrabalken 1 kap 7 § eller den sociala prövningen enligt lagen (2006:351) om genetisk integritet föreligger för skapande av embryon.

FÖRELIGGER HINDER ATT LÄMNA UT EMBRYON TILL SJUKVÅRDSINRÄTTNING ELLER BIOBANK I UTLANDET?

I Sverige förvaras genetiskt material som omfattar vävnadsprover, celler eller övrigt biologiskt material i biobanker. Lagen som reglerar detta är Lag (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. Bestämmelser om att lämna ut material framkommer i 4 kap om bestämmelser om utlämnande av vävnadsprover, överlåtelse av biobanker m.m.

Utdrag ur 4 kap Lag (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.
3 § För att vävnadsprover i en biobank skall för forskningsändamål få lämnas ut till en mottagare i ett annat land krävs att en svensk forskningsinstitution inger en ansökan härom. Om denna ansökan beviljas, skall i förhållande till mottagaren i utlandet uppställas som villkor att proverna återlämnas eller förstörs när de inte längre behövs för det ändamål för vilket de lämnades ut.
Vävnadsprover i en biobank får inte i annat fall än som avses i första stycket lämnas ut till en mottagare i ett annat land.

Undantag

5 § Utan hinder av 1-3 §§ får, med samtycke från de berörda enskilda provgivarna, – vävnadsprover i en biobank som är avsedd för vård- och behandlingsändamål lämnas till en annan vårdgivare inom eller utom landet för utlåtande eller analys, – vävnadsprover i en biobank som används i ett forskningsprojekt lämnas till en annan enhet för forskning inom eller utom landet, – vävnadsprover som har lämnats ut till ett bolag för klinisk prövning av läkemedel eller medicintekniska produkter och som förvaras hos bolaget lämnas för analys till en annan enhet inom bolaget eller till ett annat bolag, med vilket bolaget har träffat avtal om att analys skall utföras, inom eller utom landet.

Proverna skall vara kodade. De skall återlämnas eller förstöras när de inte längre behövs för det ändamål för vilket de lämnades ut.
Det ska tilläggas att det i 1 kap. 2 § SOSFS 2002:11 stadgas att föreskrifterna och de allmänna råden gäller för könsceller som är avsedda för befruktning utanför kroppen fram till dess att befruktning har skett förutsatt att samtycke inte återkallats i enlighet med 7 kap. 2§ lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.

I 8 kap. lagen om genetisk integritet finns övriga bestämmelser där det stadgas ett straffansvar för att i vinstsyfte överlämna, ta emot eller förmedla biologiskt material.

Sammanfattning avseende överföring av embryon till biobank i utlandet för behandling av ofrivillig barnlöshet.

Embryon måste lämnas ut i enlighet med gällande lagstiftning vilket gör att nedan åtgärder rekommenderas.

  • Överföringen måste ske enligt begäran från annan vårdinrättning med biobank. Begäran ska förmedla att embryon ska användas för behandling av ofrivillig barnlöshet.
  • Överföring måste ske med skriftligt samtycke samt ställd begäran från blivande föräldrar.
  • Överföring måste ske utan att ekonomiskt vederlag förekommer i samband överlämnandet. Samtlig betalning som ska erläggas kliniken ska vara erlagd innan dess begäran om överföring inkommer och inte kunna kopplas samman med själva begäran om förmedlandet av könsceller. Dvs det är skapandet av embryon som är ersättningsbart men inte utlämnandet av dessa.

Uppsala den 5 oktober 2020

Emma Dahlén