Webinar om juridiken kring alternativ familjebildning - HBTQ - Dahlén Juristbyrå

Webinar om juridiken kring alternativ familjebildning

Dahlén Juristbyrå i samarbete med Nordic Surrogacy.

Inom juridiken pratas det allt mer om så kallad stjärnfamiljejuridik (som kommit som ett alternativ till det traditionella kärnfamiljebegreppet). Lagstiftningen idag är konservativ i förhållande till de olika familjekonstellationer som finns. Det är något vi arbetar aktivt på att förändra.

Läs mer ”Webinar om juridiken kring alternativ familjebildning”

Emma Dahlén på nyheterna SVT Rapport - Dahlén Juristbyrå

Emma Dahlén intervjuas på SVT Rapport

Se video ovan från SVT rapport där Emma Dahlén på Dahlén Juristbyrå  intevjuas.

Stängda gränser och luftrum sätter käppar i hjulet för ett stort antal svenskar som blivit föräldrar via adoption eller surrogatarrangemang.
– Det här är den ultimata mardrömmen för alla nyblivna föräldrar, säger juristen Emma Dahlén.

Förtvivlade föräldrar

– Just nu är det sex barn som riskerar att födas utan att föräldrarna är på plats. Om reserestriktionerna pågår till sommaren handlar det om femton barn, säger Emma Dahlén som är jurist och specialiserad på surrogatprocesser.

Hon är nedringd av förtvivlade föräldrar som oroar sig för vad som ska hända med barnen om de inte hinner fram till deras förlossningar.

– Det är mycket oro, ångest och panik. Jag tror att det här är alla nyblivna föräldrars värsta mardröm att inte kunna ta sig till sitt lilla värnlösa spädbarn.

Hela inslaget finns på SVT play 

Läs artikeln och se video på svt.se

Läs mer: Juridik för barn födda genom surrogatmödraskap

UD får kritik av strandsatta föräldrar som fått barn via surrogat - Dahlén Juristbyrå

UD får kritik av strandsatta föräldrar som fått barn via surrogat

Se nyhetsinslag med videoklipp där Emma Dahlén intervjuas av SVT. 

Reserestriktionerna över världen har lett till att familjer i adoptions- och surrogatprocesser behöver hjälp att ta sig hem. Adoptivföräldrarna är nöjda med UD:s hjälp. Men föräldrar till barn som fötts av surrogatmödrar är kritiska och känner sig övergivna av UD och svenska myndigheter.

Känner sig övergivna

Men flygstoppen gör det svårt för föräldrarna att skicka hem de DNA prover som behövs för att fastställa faderskapet. De har även problem att få de stämplar som krävs för att barnen ska kunna få sina svenska pass. Föräldrarna efterlyser mer hjälp från UD och önskar att man kunde sätta in evakueringsplan även för dem.

– Vare sig mina klienter eller jag själv som jurist upplever det stöd som Adoptionscentrum uppenbarligen upplever att de har fått. Våra föräldrar känner sig utlämnade och övergivna, säger juristen Emma Dahlén.

Kontroversiell fråga

Hon tror att en förklaring är att det finns en aversion mot surrogatarrangemang i Sverige.

– Det är en oerhört kontroversiell fråga. Det har jag förståelse för, men man måste förstå att de här barnen är fullständigt oskyldiga och värnlösa. Man kan inte belägga dem med ansvar över situationen, säger Emma Dahlén.

Läs mer på svt.se

UD får kritik av strandsatta föräldrar som fått barn via surrogat

De kan inte hämta sin bebis på grund av corona

Coronapandemin förhindrar föräldrar att hämta hem sina barn

SVT nyheter om corona och surrogat - Dahlén Juristbyrå

Läs mer: Juridik för barn födda genom surrogatmödraskap

Kvinnor bör kunna genomgå en surrogatprocess - Dahlen Juristbyrå

HD: Kvinnor bör kunna genomgå en surrogatprocess

Den 17 december i år meddelade Högsta Domstolen i Sverige ett viktigt beslut där det fastställdes att ett utländskt avgörande om föräldraskap anses gälla även i Sverige.

I svensk rätt finns inte moderskapsfastställelse utan enbart faderskapsfastställelse. Den gamla (och i dagens samhälle förlegade) rättsprincipen ”mater semper certa est” gäller i svensk lagstiftning. Mater semper certa est kan översättas med att modern alltid är känd eller att den som fött ett barn är moder. Idag är det inte alltid fallet. I Sverige har inte ensamstående kvinnor haft juridisk möjlighet att få sitt föräldraskap i
surrogatarrangemang fastställt annat än genom att närståendeadoptera sin makes eller sambos barn. Det har lett till att ensamstående kvinnor varit utestängda från att genomgå en surrogatprocess.

Barn har rätt till åtminstone en legal ställföreträdare och det är i barnets intresse att det juridiska föräldraskapet erkänns. Detta oavsett om en kvinna använd surrogat med donerad sperma och donerade ägg. Högsta Domstolen menar att barnets rättighetsskydd är starkt samt att det vid ett nekande av fastställande av juridiskt föräldraskap skulle strida mot principen om barnets bästa. Det är intressant och glädjande att se att juridiken dynamiskt följer med i den utveckling som sker – det är inte alltid självklart vem som är moder till ett barn och barnets bästa måste alltid sättas i första rummet.

Framöver betyder det att även kvinnor bör kunna genomgå en surrogatprocess och att barnet har rätt att få ett juridiskt erkännande av föräldraskapet.

Läs mer om juridik för barn födda genom surrogatmödraskap

Ida med nyfödda bebisen i Ukraina - Dahlén Juristbyrå

Juridiken kring surrogatmödraskap i Ukraina

 

Ida Johanssons, 36, gamla cancerdiagnos hindrade henne och maken Alexander, 36, att nå adoptionskraven. 

Till slut bestämde de sig för att skaffa barn genom en surrogatmamma i Ukraina. 

– Vi hade en dröm och detta var till sist vårt enda alternativ, säger Ida Johansson. 

Ida Johansson var 25 år gammal och hade precis fått barn när hon fick diagnosen livmodershalscancer. Hennes livmoder opererades bort.

– Vi ville självklart ha fler barn. Enveten som jag är så började jag kolla på andra alternativ.

Paret kontaktade agenturen Nordic surrogacy som mot betalning arrangerade ett surrogatmoderskap på en klinik i Kiev, Ukraina. Kraven som kliniken ställde var att Ida och Alexander Johansson var gifta och att det fanns medicinska skäl till att de inte kunde få barn.

Fyra månader senare efter att Ida Johansson gjort en IVF-behandling och hennes ägg hade plockats ut fick paret en surrogatmamma, som kliniken själv valt ut.

Den 29 augusti förra året föddes Jack, de nyblivna föräldrarna var redan då i Ukraina.

– Jag fick ett armband som alla mödrar i Sverige får och blev inlagd i tre dagar.

Surrogatmamman var på en annan avdelning. Enligt klinikens policy får inte surrogatmamman och det nyförlösta barnet träffas.

Enligt lagstiftningen i Ukraina är Ida och Alexander Johansson Jacks juridiska föräldrar. Men i Sverige är den födande kvinnan barnets juridiska mamma.

I Ukraina tilldelas inget medborgarskap förrän ett dna-test bekräftar faderskapet och beslutas av svensk tingsrätt.

– Vi var kvar i Ukraina i sju veckor, under den tiden var Jack statslös. Vi känner par som har fått vänta mycket längre.

I Sverige folkbokfördes Jack som sedan fick ett personnummer. Därefter kunde Alexander Johansson ansöka om ensam vårdnad och fick det i november.

– I väntan på beslutet kunde vi inte ansöka om föräldrapenning och få barnbidrag.

Ida Johansson är fortfarande inte Jacks juridiska mamma, men processen för närstående adoption pågår.

Läs hela artikeln här på DN.se

Juridiken i Annelis surrogatresa - Dahlén Juristbyrå

Juridiken i Annelis surrogatresa

Anneli och Navid har fått sitt första barn Cleo, genom surrogati. Nu berättar Anneli om deras resa.

Idag fick Navid mailet av Nacka tingsrätt att han får ensam vårdnad för Cleo.

Det tog alltså 5 månader & 3 dagar från födsel. Exakt 17 veckor efter domen om faderskap.

Tror det måste vara något slags rekord i långsamhet. Att nacka tingsrätt inte prioriterar ärenden som rör spädbarn mer än såhär är faktiskt skandalöst och rätt tragiskt.

Men nu är den i alla fall äntligen här och vi kan börja sikta in oss på min närståendeadoption.

Vi har av flera anledningar nu i och med denna dom valt att avsluta samarbetet med Napoleon och till hjälp med adoptionen får vi istället Emma som arbetade med vår juridik i början på Napoleon men som nu arbetar på vår agentur, Tammuz. Kan rekommendera alla som ska göra en surrogatprocess att använda sig av Emma. Hon har varit vår klippa och helt fantastisk, varför vi nu vänder oss till henne igen. Man behöver förresten inte gå via Tammuz för att få hjälp av henne för juridiken, utan man kan gå via annan agentur och ändå få hjälp. Så vet ni! Hon är grym, och verkligen (!) någon man vill ha med sig ut i strid mot myndigheter.

I alla fall, det ska bli lite spännande med min adoption. Jag ser så mycket fram emot att bli vårdnadshavare. Att veta att Cleo även på papper här i Sverige räknas som min dotter. Sen kan jag väl tycka att det är lite märkligt att jag måste adoptera mitt biologiska/genetiska barn, men ja, nu ser det ut så och då är det bara att acceptera.

Något har jag lärt mig av svenska myndigheter och det är att de är paragrafryttare. JISSES vad de inte kan göra något för att underlätta utan att först snurra det femton varv genom varje lagbok. Cleo är svensk, hon har en svensk pappa som är vårdnadshavare och en svensk, genetisk, mamma som är gift med hennes vårdnadshavare. Hon är folkbokförd i Sverige. Hon har ett personnummer. Hon har inte bott utomlands, hon är född utomlands. Hon har inte haft någon som vårdat/tagit hand om henne som inte är svensk. Hon har varit i vår vård sen 12 mars, bara någon timme efter att hon föddes. Hos mig och Navid.

ÄNDÅ ska alla myndigheter sätta sig på tvären. Vi börjar bli trötta och rätt slitna. Det här med att bli förälder för första gången, utanför sitt hemland, är påfrestning nog. Vi behöver inte paragrafryttare. Vi behöver någon som med varm hand tar hand om oss, välkomnar oss till Sverige. Välkomnar vår dotter in i sitt hemland. Någon som betalar ut föräldrapenning, som de svenska medborgare vi är. Som vi har rätt till. Som Cleo har rätt till.

Och tingsrätten – vart ska man ens börja. Hur kan de efter sex veckor inte ha kommit fram till om Navid ska ha ensam vårdnad eller inte? Tycker de att surrogatmamman ska ha kvar sin vårdnad? Hon, som inte ens vill ha barnet? Hon, som aldrig vårdat barnet sen förlossningen? Som inte ens är i samma land som barnet, utan tusentals mil bort?

Nej, jag kommer nog aldrig att förstå. Men frustrerande, det är bara förnamnet.

Sverige måste vakna snart. Surrogatbarn blev förra året fler än adoptivbarn i Sverige. Ändå finns det regelverk och rutiner för adoptivföräldrar men verkligen NOLL för oss. Vi får leva på en lön, hanka oss fram, ha jurister som hjälper oss, ringa tingsrätter och X antal svenska myndigheter, fram och tillbaka. Sverige! Vakna!

Läs mer här på surrogatresan.wordpress.com

De vill låna ut sina livmödrar - Dahlén Juristbyrå

Emma och Maria vill låna ut sina livmödrar

För en del personer är surrogatmödraskap det enda möjliga sättet att få barn. Och det finns svenska kvinnor som gärna vill hjälpa dem.

I Sverige är surrogatmödraskap inte tillåtet. Eller rättare sagt, det är olagligt för den svenska vården att assistera till surrogatmödraskap. Men varje år kommer cirka 50 barn till Sverige som är resultatet av ett sådant arrangemang utomlands. Det är inte olagligt. Och antalet kommer förmodligen öka, Nordic Surrogacy har just nu ett hundratal aktiva processer igång, berättar Eduardo Afonso.

För de familjer som ska åka hem till Sverige med sina surrogatfödda barn är det en omständlig process. De flesta barn föds statslösa (undantaget är USA där barnet automatiskt får amerikanskt medborgarskap). För att barnet ska få svenskt medborgarskap måste pappan genom ett DNA-test bevisa att han är barnets pappa. Därefter kan den svenska ambassaden eller konsulatet i landet för arrangemanget hjälpa till med ett svenskt pass så att familjen kan flyga hem till Sverige. För att mamman ska bli vårdnadshavare för barnet måste hon sedan genomgå en närståendeadoption.

Det vore förstås lättare för de par som ser surrogatmödraskap som deras enda utväg om de kunde få barn den här vägen i Sverige. Och det finns kvinnor som gärna skulle vilja ställa upp.

Tvåbarnsmamman Maria Remar känner sig  klar med barn och önskar inga fler. Men hon saknar att vara gravid. Att bära ett barn åt ett barnlöst par vore det ultimata för henne.

– Jag får äran att bära på barnet i nio månader samtidigt som jag uppfyller någons innersta önskan om att bilda familj, säger hon till KIT.
Läs hela artikeln på kit.se